Jag vägrar att bli avsexualiserad!

Funktionshindrade framställs i medierna som hjälplösa och som segregerade från övriga samhället. Som en grupp som det är helt ok att tycka synd om. Medierna väljer konstant att förmedla en mycket onyanserad bild när det handlar om detta, och i synnerhet då det rör sexualitet.
Personer med funktionshinder förväntas ha behov av, och nöja sig med, att köpa sex av prostituerade. Som att det skulle vara helt ok att ­utnyttja en annan människas kropp bara för att man har fysiska tillkortakommanden.

Och nu senast, att det behövs en särskild ­datingtjänst för ”oss”. Vad är det som gör att vi inte kan använda en datingsite som redan finns? Mitt funktionshinder styr inte min lust eller mina ideal. Det ligger en fara i att personer med udda läggningar och fetisher kan dras dit.
Hur kommer det sig då att personer med funktionshinder har svårare att träffa en partner? Den frågan diskuteras aldrig i medierna, utan fokus ligger på problematiken och att tycka synd om ”de stackars handikappade”.

Som jag ser det ligger svårigheten i vårt fortfarande skamligt otillgängliga samhälle. Eftersom jag använder rullstol har jag inte tillträde till kollektiva färdmedel, restauranter, krogar och biografer. Platser där folk är. Man missar alltså många spontana tillfällen att komma i kontakt med en potentiell flirt eller partner, enbart på grund av fysiska svårigheter att ta sig fram.
Därtill kommer den höga arbetslösheten som tyvärr råder bland funktionshindrade, som inte heller den får någon fokus i medierna.

Och som grädde på moset måste vi som har funktionshinder ständigt motbevisa de fördomar som lyfts fram – där vi aldrig framställs som medborgare på lika villkor.
Fokusera på att lösa dessa problem och skapa förutsättningar i stället för att lätta era samveten genom att tycka synd om oss fullständigt normala människor!