I år är det 100 år sedan Sverige arrangerade ett olympiskt spel. Vi firar därför i sommar minnet av Solskensolympiaden i Stockholm 1912 på en mängd olika och inspirerande sätt. Ett av de mest inspirerande och framåtblickande sätten att fira detta minne vore att ansöka om ett nytt olympiskt spel.
Sommarolympiaderna har dock nu blivit så stora att de sannolikt är svåra att arrangera för mindre länder som Sverige, men att vinterlandet Sverige aldrig har arrangerat ett vinter-OS är anmärkningsvärt. Av de stora vintersportnationerna är det bara Finland som inte heller har varit eller planeras vara arrangör för ett vinterspel. Norge har däremot varit värd för vinter-OS två gånger.
Det finns nu en möjlighet att ansöka om vinter-OS 2022 då spelen med stor sannolikhet kommer att avgöras i Europa. Det finns också både möjligheter och kunskaper att arrangera dessa vinterspel på ett ekonomiskt och ekologiskt klokt och försvarbart vis.
Dessutom finns det stora möjligheter att använda sig av ett kommande vinterspel för att långsiktigt under flera års tid öka intresset både för elit- och motionsidrott. Vi vet att det är stora risker förknippade med för mycket stillasittande hos barn och ungdomar, och om vi kan få fler unga människor att bli intresserade av idrott i allmänhet och vintersporter i synnerhet är det ett viktigt steg i rätt riktning mot en förbättrad folkhälsa.
Vinter-OS arrangeras på is och snö och de olika vintersporterna ställer olika krav på miljön. IOK:s ordförande Jacques Rogge sade, enligt DN 9/6, att OS numera kan arrangeras på flera olika platser i samma land. Sannolikt finns det i Sverige knappast något alternativ till Åre som arrangör för de alpina grenarna. När det däremot gäller de andra snösporterna är ju både Östersund och Falun tänkbara alternativ. Alla snösporter avgörs dock utomhus och kräver inte några stadionanläggningar med tak vilket issporterna gör. På is avgörs ju ishockey, konståkning, curling, short track och hastighetsåkning på skridsko. Bob, rodel och skeleton körs visserligen också på is men kräver branta backar och passar därför troligen bäst i alpina trakter.
En klok framtidsinvestering vore därför att förlägga issporterna till exempelvis Stockholm där det både finns färdiga arenor för flera issporter, en större publik och större hotellkapacitet, men framför allt större möjligheter för ett framtida utnyttjande av anläggningarna.
Utomhusskridskobanan Östermalms IP kan enligt inofficiella uppgifter eventuellt vara besökt av upp till 100000 skridskoåkande människor under vintermånaderna. En inomhushall med rundbana för skridskoåkning skulle alltså sannolikt bli mycket välbesökt i Stockholm, och rätt utnyttjad skulle en sådan skridskohall innebära en stor möjlighet att befrämja friskvård och folkhälsa i alla åldersgrupper.
Att Sverige inte har arrangerat vinter-OS någon gång är som sagt anmärkningsvärt. Förslaget ovan på hur arrangörsorterna skulle kunna fördelas är naturligtvis en av flera möjligheter. Det viktigaste är trots allt att Sverige nu ansöker om att få arrangera 2022 års vinterspel och att vi visar att detta går att göra på ett både för elitidrotten, ekonomin, miljön och folkhälsan klokt och positivt sätt.
CHRISTINA WAHLSTEDT
ordförande i Stockholm speedskaters
GÖRAN CLAESON
ordförande i Södermalms IK och skridskoolympier 1968 och 1972
KERSTI SAMUELSSON
ordförande i IFK Lidingö skridsko
LENNART GUSTAFSSON
ordförande i Sollentuna skridskosällskap
NILS LARSSON
styrelseledamot i Svenska skridskoförbundet
ROGER BODIN
ordförande i Svenska skridskoförbundet
