Vattenkraft ger i dag runt 45 procent (cirka 64 TWh/år) av elbehovet i Sverige. Det är i huvudsak vattenflödet från fyra älvar som dominerar: Lule-, Indals-, Ångeman- och Umeälven. Totalt finns cirka 2 000 vattenkraftverk.
I miljöbalken har man på irrationella grunder förbjudit utbyggnad av våra fyra stora outnyttjade älvar: Kalix-, Vindel- och Piteälven samt Torne älv. Argumenten har huvudsakligen varit estetiska och ”miljömoraliska”. Det är dags att ändra beslutet och påbörja en utbyggnad av vattenkraften som kraftigt skulle kunna öka vår energiproduktion med cirka 25 TWh/år (motsvarar omkring tre kärnkraftverk).
Vattenkraft är egentligen ren solenergi. Helt utan miljöfarliga utsläpp och med mycket låga driftskostnader. Teknologin är säker, utan avfallsproblem och är dessutom en specialitet för svensk industri. Livslängden för ett vattenkraftverk är sannolikt mer än 60 år och investeringskostnaden betydligt lägre än för motsvarande kärnkraftsanläggning. Vattenkraften har dessutom fördelen av att vi inte blir beroende av import av uran. Uranpriset kommer att stiga eftersom det är en ändlig tillgång, vilket successivt ökar elpriset. Vattenkraften är en inhemsk tillgång som vi har gratis för evigt och som medger stabila driftskostnader på en låg nivå. Kärnkraft är bra och behövs men vattenkraft är ännu bättre!
De gamla motargumenten måste nu vägas mot fördelarna av att få en säker energikälla, kunna öka energiproduktionen och kunna minimera miljöpåverkan.
Observera att de ändringar som blir följden av en utbyggnad utmed delar av älvarna, det vill säga dammar och generatoranläggningar, förstör ju inte miljön utan ändrar den för ett lovvärt ändamål. Det antal personer som möjligen kan störas av detta är de som bor nära älvarna. De är troligen färre än 0,5 procent av Sveriges befolkning.
Politiker, tänk nu rationellt och låt inte förnuftet fördunklas av ett fåtal missriktade miljöaktivister. Satsa på ett säkert kort – satsa på vattenkraft!
