Åter har Sverige en mycket hög arbetslöshet. Strukturförändringarna i näringslivet innebär att människors förutsättningar för vidare- utbildning och omskolning måste vara goda.
I detta perspektiv är den senaste SOM- undersökningen från Göteborgs Universitet oroande läsning. Den visar tecken på ökande klyftor mellan hög- och lågutbildade både när det gäller bokläsning, biblioteksbesök och internetanvändande. 2001 uppgav 69 procent (mellan 15-85 år) att de besökt bibliotek det senaste året, 2003 har den siffran sjunkit till 62 procent.
För män, lågutbildade, arbetare och äldre är skillnaden än större. Av de med låg utbildning är det bara 45 procent som besökte bibliotek under 2003. Bokläsandet bland lågutbildade har sjunkit från 81 till 70 procent. Användandet av internet hos samma grupp har sjunkit från 54 till 43 procent! Jämför vi detta med utvecklingen samma år hos den högutbildade gruppen ligger bokläsandet och internetanvändandet på en fortsatt stadig och hög nivå över 90 procent. Även
biblioteksbesökarna är fler i denna grupp, 80 procent år 2003.
Vad vi ser är ökande klyftor. Förmågan att läsa och att kunna tillägna sig information är en helt nödvändig basfärdighet i dagens och morgondagens Sverige.
Om vi vill se ett jämlikare Sverige där människor ges goda förutsättningar när arbetsmarknaden ställer nya krav har vi mycket att göra. Att öka kunskapsnivån, att förbättra skolorna, att bedriva en aktivare arbetsmarknadspolitik är kanske inte hela lösningen, men det är utan tvekan åt det hållet vi måste gå.
Mot bakgrund av det vi vet om de ökande klyftorna i läsandet, biblioteksbesöken och internetanvändandet kan vi också konstatera att kommunernas och statens kultur- och utbildningspolitik i än högre grad än hittills måste engageras i arbetet för ett jämlikare Sverige. Sedan 1995 har över tio procent av landets bibliotek lagts ned. Vill vi vända utvecklingen krävs det mer än ord.
