När aspirerande högskole- och universitetsstudenter nästa höst söker in till sina drömutbildningar kommer de att bedömas med ett nytt betygssystem. Högsta möjliga gymnasiepoäng kommer att höjas från 20.0 till 22.0 och vissa kurser kommer att bli mer fördelaktiga att läsa. Moderna språk, matematik och engelska är exempel på kurser som man kommer tilldelas meritpoäng för. Enligt mig har det nya systemet många svagheter och meritpoängens vara eller icke vara borde föras fram i fler debatter.
Alla människor är olika. Alla har vi olika preferenser, skickligheter och svagheter. Detta är endast positivt, då det skapar ett dynamiskt och mångfacetterat samhälle.
För olika arbeten behöver man olika typer av spetskompetens. Snickaren får inte ha tummen mitt i handen. Diplomaten måste vara duktig på språk, konståkaren vältränad och politikern påläst.
Därför är det också vitalt att individer får fatta egna beslut om sin gymnasieutbildning och att politiker inte försöker styra ämnesvalen. Då alla ämnen bedöms likvärdigt så ges eleven utrymme att utveckla sina starka sidor och får dessutom en roligare och mer givande skolgång. Ungdomsstressen minskar då alla får läsa de ämnen som de själva föredrar.
Samhället vinner också på att alla ämnen ges likvärdiga betygspoäng. Människor ges tid och resurser att utveckla sina starkaste sidor och slipper slösa bort tid på att plugga in fakta om ämnen som de inte kommer att ha användning för i sina framtida arbetsliv.
Meritpoängen leder dock till ett annat typ av samhälle. Filmfantasten tvingas läsa tyska i rädslan för att annars inte komma in på högskolan och tvingas välja bort favoritämnet filmkunskap. Ungdomar tvingas gå till lektionerna i sina värsta ämnen med magkramper. Snittbetygen sänks och färre får chans att utveckla sina talanger under sin skolgång.
Det är ett år kvar tills meritpoängen införs. Än finns det tid att stoppa ett system som kommer att leda till en skola med sämre resultat, ökad stress och minskad spetskompetens.
