Mobbning handlar inte bara om upprepade fysiska kränkningar. Mobbning kan lika gärna innebära förnedring, diskriminering, hot och utfrysning. Med internet har dessutom nätmobbningen tillkommit.
Det är skolstartstider. Tyvärr innebär det att många elever går med en klump i magen. Enligt en undersökning från stiftelsen Friends har var tredje elev i årskurs 3–6 och nästan var fjärde elev i årskurs 6–9 någon gång under det senaste året utsatts för en kränkning från en annan elev på skolan. Enligt samma undersökning känner sig 14 procent av eleverna i årskurs 3–6, och 14 procent av eleverna i årskurs 6–9 otrygga på skolans toaletter.
Det är bra att problemen lyfts till ytan. Många som råkar ut för trakasserier och kränkningar vill inte synas. Men mobboffer har inget att skämmas för. Ingen skola är helt befriad från kränkningar och övergrepp.
Mobbning beskrivs allt oftare som ett allvarligt problem i offentliga skolutredningar, läroplaner och lagtexter. Faktum är att Lagen mot kränkande behandling och diskriminering kräver nolltolerans från skolans sida.
Alla skolor har antimobbningsplaner och tydliga rutiner. Och det finns mängder av olika metoder mot mobbning som skolarna förlitar sig på, till exempel Farstamodellen, SET och Skolmedling.
Förra året kom en rapport från Skolverket som utvärderade antimobbningsarbetet i svenska skolor. Utifrån resultaten kunde Skolverket inte rekommendera något program i sin helhet, eftersom alla antimobbningsprogram innehöll delar som var problematiska.
Två åtgärder riskerade till och med att öka mobbningen. Schemalagda aktiviteter i beteende och social kompetens kunde öka utsattheten, framförallt hos flickor. Systemet med kamratstödjare, som fungerar som observatörer och rapportörer riskerar också att öka mobbningen. Kamratstödjarna blev ibland själva utsatta för trakasserier och det rapporterades även att mobbare utsetts till kamratstödjare.
Färdigstöpta modeller är trubbiga redskap – det säger sig självt. Däremot kunde programmen fungera som inspiration för insatser. En av slutsatserna i Skolverkets rapport var att varje skolmiljö och mobbningssituation är unik. Skolverket rekommenderar därför ett systematiskt arbete och en kombination av insatser.
I grund och botten handlar det om att vuxna ska ge stöd och empati för de utsatta, men också att de gemensamt visar civilkurage och inte duckar för de destruktiva barnen.
Precis som när det handlar om inlärning visade Skolverkets rapport att engagerade och närvarande vuxna är den bästa metoden för att motverka mobbning. Det gäller i skolan. Och det gäller hemma.
