Allt färre har råd att åka på semester, rapporterade Ekot i veckan (9/7) och hänvisade till en ny rapport från LO. Rapporten visar att andelen arbetare som reser bort på semestern har minskat de senaste åren. Ett tecken på problematiska klasskillnader, är slutsatsen.

Men siffrorna, som är hämtade från undersökningar genomförda av Statistiska centralbyrån (SCB), säger egentligen ingenting om huruvida personer inte har råd eller inte kan semestra som de vill.

Det stämmer att 32 procent av arbetarna under 2011 varken gjorde en semesterresa eller hade tillgång till ett fritidshus. Och denna andel har ökat något sedan 2007. Men det betyder inte att anledningen till förändringen är att färre har råd.

Semesterresandet har förändrats tämligen lite sedan SCB:s undersökningar påbörjades, trots att reallönerna under samma tid ökat med nästan 50 procent. Även sedan 2007 har arbetarnas reallöner ökat. Samtidigt har resandet blivit billigare och kronan stärkts. Lägg därtill Alliansens jobbskatteavdrag som gett den genomsnittliga arbetaren drygt 20000 kronor mer i plånboken om året.

Varför minskar då semestrandet? Kanske gör det inte det. Frågan som SCB ställer till de tillfrågade är om de har gjort en semesterresa i minst en hel vecka eller har tillgång till fritidshus. Den som tar en lång-weekend i Prag räknas således inte med i statistiken. Det gör inte heller den som tillbringar halva veckan i hängmattan och andra halvan i husvagnen.

Somliga prioriterar kanske rent av en högre levnadsstandard i vardagen eller att pensionsspara, framför att bränna pengarna på en vecka i Thailand.

Arbetarklassen har aldrig haft så höga löner och så goda möjligheter att resa som i dag. (42 procent av LO-medlemmarna anser sig för övrigt tillhöra medelklassen, enligt LO-rapporten Röster om facket och jobbet: 5.)

För den som höjer blicken lite kan det också konstateras att det under 1950-talet var få arbetare som hade råd att åka på semesterresor. Till utlandet reste knappt någon överhuvudtaget. Det populäraste resmålet var Mallorca, dit blott 500 välbesuttna svenskar flög. Numera åker över 2 miljoner svenskar utomlands på charterresa varje år. Enligt resekonsultbolaget Resurs gjordes i fjol totalt 14,5 miljoner fritidsresor till utlandet.

Men alla lockas inte av en vecka på en semesterort – eller av att tillbringa ledigheten i en stuga på landet. Det är ett fyrkantigt sätt att mäta rekreationen i ett samhälle med en allt större kulturell pluralism och varierande konsumtion.

Det finns nog ändå många som vill men inte har råd att ens göra en kortare semesterresa, även om de skulle vända och vrida på varje krona i en redan sparsam vardag.

Dessa är dock inte anställda LO-medlemmar, utan oftast arbetslösa, sjukskrivna och pensionärer. Men semesterresor och tillgång till fritidshus bör betraktas som en lyx – som allt fler kan unna sig – inte som något grundläggande mänskligt behov.