Men i stället för att låta grundlagsutredningen seriöst utreda för- och nackdelar med att även kommunpolitiker kan utlysa nyval när alla andra utvägar är stängda, vill partisekreterare Marita Ulvskog lösa problemet genom en återgång till treårig mandatperiod. Hennes motivering är att det skulle vitalisera demokratin.
Som ledamot i utredningen förväntas Ulvskog företräda sitt parti, och frågan infinner sig: Är det socialdemokraternas uppfattning att mandatperioden mellan valen bör kortas till tre år? Svaret är inte oviktigt.
En treårig mandatperiod gör förvisso beslutsfattarna mer beroende av väljarnas stöd och kan därmed tyckas leda till en stärkt demokrati. I verkligheten innebär ett sådant ständigt beroende av väljarna
snarare en försämring av politikens kvalitet.
Man bör till exempel fråga sig om s-regeringen 1995-96 hade vågat ordinera svenska folket den beska medicin som då behövdes för att sanera den svenska ekonomin, om man redan efter tre års regerande hade tvingats stå till svars inför väljarna? Med kortare mandatperioder blir frestelsen också stor för beslutsfattarna att hoppa över inbyggda demokratiska farthinder i form av lagrådskritik mot hastigt hopkomna lagförslag, för att ta ett exempel.
Kanske var det även av mer egoistiska skäl som socialdemokraterna hösten 1993 tillsammans med övriga riksdagspartier kom överens om att förlänga mandatperioden från tre år till fyra. För även om reformen beslutades i politisk enighet förklarade partiets dåvarande chefsförhandlare i författningsfrågor Thage G Peterson att ”väsentliga socialdemokratiska krav”, såsom en förlängning av mandatperioden, hade blivit tillgodosedda i förhandlingarna (riksdagsprotokoll 1993/94:81).
I valet 1976 hade väljarna tröttnat på
socialdemokraternas regeringsinnehav och röstade fram en borgerlig regering. Valresultatet tillkom i god demokratisk ordning men Marita Ulvskog har själv berättat att hon upplevde valutgången som en ”statskupp”.
Trettio år har gått och efter tolv år på raken med s-styre röstade väljarna i höstas åter fram en borgerlig regering. Ulvskog talar inte längre om statskupp. Däremot argumenterar hon för en återgång till en treårig mandatperiod så att politiker inte kan ”hålla sig undan väljarna i fyra år”. Tycker någon att det låter trovärdigt?
Visserligen talar Ulvskog inte längre om statskupp
Som SvD avslöjade i går har den nygamla tvistefrågan om kommunala nyval seglat upp på grundlagsutredningens agenda. Bakgrunden är Sverigedemokraternas lokala valframgångar och svårigheterna som har uppstått för de etablerade partierna att bilda majoriteter i kommunala församlingar.
Twingly Blogsearch
Fler kommentarer 0
Visa kommentarer
Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se Läs reglerna i sin helhet
