Det är med en förnimmelse av heltäckningsmattor, banlonpolo och karlar i strumplästen jag läser vad Andreas Schönström, kommunalråd för S i Malmö, säger på ett partimöte om de företag som på olika sätt är verksamma i välfärden: ”Nu räcker det. Festen är slut. Dags för er att dra.”

Sedan antar Schönström och hans partikamrater ett par att-satser som vrider upp tonen. Det här är inga löfvenskt samtidsanpassade socialdemokrater. Det som först andades kitschig 68-retro visar sig vara hårdföra idéer från en radikal vänster. Malmö arbetarekommun yrkar att:

”Socialdemokratin tillsammans med LO initierar ett långsiktigt arbete för att identifiera sektorer som på grund av deras centrala funktion för vår gemensamma välfärd bör undandras marknadsekonomin och underställas demokratisk kontroll, samt utarbeta strategier för hur denna demokratiska kontroll ska utövas och hur dessa sektorer ska organiseras för att bidra till största möjliga samhällsnytta.”

Malmös socialdemokrater menar att beslut om den enskildes välfärdsval är demokratiska först när de sker via en politisk församling. Det vill säga att medborgarens förmåga att avgöra exempelvis vilken hemtjänst som passar henne bäst är en chimär och måste skötas via kommunala nämnder. En folkvald vet att välja rätt åt hela kollektiv, men en pensionär vet ej att välja rätt hemtjänst åt sig själv.

Det återstår att se huruvida S och LO påbörjar sitt identifieringsarbete och anger vilka sektorer man ska lägga under sig. Förra gången när social demokrati skulle övergå till ekonomisk demokrati kom Sverige undan med blotta förskräckelsen.

Vi upplever vår tids löntagarfondstrid. Då var det facket som skulle ta makten över företagen. Nu ska S och LO ta makten över medborgarna. Trots att Palme och Feldt önskade löntagarfondsspektaklet ogjort krävdes ett rejält motstånd från företagarrörelsen innan fackets socialisering av svenska företag kunde blåsas av.

Motståndsrörelsen finns idag bland alla dem som dagligen nyttjar eller arbetar i välfärden där privata företag är naturliga inslag. Det handlar om allt från byggnationer, pedagogisk utveckling och sjukvårdsutrustning till specialistkunskaper. I Boden protesterar medborgarna mot det slags demokratisering som Schönström driver. Där stöter hans partikamrater på motstånd när de vill avskaffa lagen om valfrihetssystem.

Med Rättvisepartiet Socialisternas och teater Tribunalens ”demonstration” mot företag i välfärden i veckan och Malmö arbetarekommuns sökande efter sektorer som ska underställas politikens makt, blev det än tydligare vad det handlar om. Den radikala vänstern kippar efter andan i det liberaliserade Sverige, dammar av Sven Wollter som har takterna kvar sedan varvsstrejkens tid, spelar teater och antar att-satser.

Allt medan väljarna, dem som vänstern ofta refererar till som vanligt folk, sänder sina barn till friskolor, väljer hemtjänster som inte tidigare fanns och besitter rätten att välja Exit. Säga nej tack när det inte är bra nog. Makten har förskjutits från de styrande till dem som arbetar i och använder sig av välfärden. Finns det någon som tror att de skulle vilja ha den gamla ordningen tillbaka?