Morgonkaffet får ett abrupt slut när ett sällskap på tre duvor drar ner bordsgrannens croissant till marken. Kvinnan kände sig förföljd. Kvällen före hade besöket på Mosebacke ödelagts av aggressiva måsar som formligen slet pizzorna från borden.
Vid årsskiftet centraliserades stadens skadedjursbekämpning till Trafikkontoret som tycks göra ett bra jobb.
Kaninbeståndet i Stadshagen har krympts, och även om det dykt upp kaninkolonier i både Vasaparken och Observatorielunden, så har man en plan. En uttänkt strategi finns även mot råtteländet, med bättre sophantering, uppsnyggade returstationer och giftspridning.
Men flygande råttor är en annan sak än markbundna – de är lättrörliga och orädda för människor. I år är måsar ett större problem än tidigare, säger skadedjursgruppen när jag ringer. De uppskattar avskjutningen till 700–800 måsar/trutar och 1500–2000 duvor per år.
Från stadens uteserveringar kommer en stilla bön om högre tal. Råttor, av alla slag, gör sig bäst under jord.
