Bara sex procent av svenskarna vill öka truppstyrkorna i Afghanistan – å andra sidan är det högst andel bland de länder som ingår i opinionsmätningen Transatlantic Trends som publiceras i dag. Mätningen omfattar USA, Turkiet och 12 EU-länder inklusive Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Sverige är med för första gången.
Sexprocentaren är ett handfast exempel på hur krigströttheten breder ut sig över FN-koalitionens Afghanistaninsats – samtidigt som läget på marken kommer att kräva uthållighet. Därför är det viktigt att den svenska opinionen också ligger i topp i fråga om att bibehålla den nuvarande svenska styrkan (48 procent). På motsvarande sätt ligger Sverige i botten när det gäller viljan att dra tillbaka trupper. 23 procent vill detta.
Resultatet understryker att en rödgrön politik med snabb hemtagning inte heller är gångbar politik på hemmaplan. 62 procent av de tillfrågade i Sverige anser dessutom att regeringen sköter stabiliseringspolitiken i Afghanistan bra, också det är högst andel bland de undersökta länderna.
Över huvud taget framträder Sverige som öppet och utåtriktat med starkt stöd för en demokratifrämjande politik. Hela 83 procent – återigen störst andel – anser att demokratiutvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern ska stödjas även om den riskerar att leda till instabilitet.
Svenskarna har blivit ett folk av hökar och uppvisar det största stödet för den internationella militära aktionen i Libyen (69 procent) och toppar också när det gäller stöd för att störta Gaddafi (79 procent). Det finns också en optimism om vad som kan uppnås. 59 procent – högst bland de länder som omfattas i mätningen - ser ljust på möjligheterna att stabilisera läget i Libyen. Svenskarna är också mest positiva till den egna regeringens Libyenpolitik (65 procent).
Inte heller här finns det så mycket opinion att hämta hem för de rödgröna partierna.
Världen är stadd i förändring och det är också svenskarnas världsbild. 55 procent – högst i EU – anser att Asien (länder som Kina, Japan och Sydkorea) är viktigare än USA. Bara 25 procent – lägst i mätningen – anser att EU:s samarbete med USA i fråga utrikes- och säkerhetspolitik bör öka. Så allt förändrar sig inte. I vanlig trist ordning är svenskar också mest negativa till Israel.
Men det är inte bara Carl Bildt och Gunilla Carlsson som kan sola sig i Transatlantic Trends, utan även Reinfeldt och Borg. 68 procent av svenskarna – högst igen – gör tummen upp för den ekonomiska politiken. Det finns även ett starkt stöd för regeringens syn på EU:s utveckling i dessa de yttersta av krisdagar. 75 procent säger nej till att överlåta nationell suveränitet i fråga om finanspolitiken till EU. Bara britterna är mer negativa.
Också därvidlag har Håkan Juholt hamnat på fel spår i förhållande till opinionen.
Ett större problem är att mätningen visar att sprickan mellan euroräddningspolitiken och medborgarna i hela EU vidgas. Det är inte bra för EU. Eurokrisen – och USA:s statsskuldskris – minskar dessutom möjligheterna att göra de ekonomiska satsningar som skulle behöva göras i Nordafrika och Mellanöstern. Det är inte bra för någon.
Läs hela undersökningen: www.transatlantictrends.org
