Antagningsreglerna till högskolan är viktiga av flera skäl. De avgör vilka som får komma in på landets högskolor, men de är också viktiga signaler till gymnasieeleverna. Alliansregeringen har höjt antagningskraven. Dessutom premieras elever som utnyttjar sin valfrihet på gymnasiet till att välja krävande kurser i språk, matematik eller andra kurser som är viktiga för den utbildning man söker till. Dessa elever får extrapoäng och gynnas därmed vid antagningen. Svenska Dagbladet har uttryckt sitt gillande och redan märks att intresset för främmande språk har ökat på landets gymnasieskolor.

SvD har i två ledare på sistone uppmärksammat hur skolor med det så kallade IB-programmet påverkas av de nya antagningsreglerna. Några tusen elever i Sverige går på IB-programmet, som är en internationell utbildning i flera länder och som inte styrs av svenska kursplaner. Utformningen av IB är sådan att dessa elever inte kan läsa de kurser som ger meritpoäng i svensk skola, och följden skulle kunna bli att dessa elever missgynnas vid antagningen. IB är en utbildning som generellt håller hög standard. Kraven är höga, och ämnena läses intill ett djup som ofta överträffar vad svenska gymnasieelever läser och dessutom sker studierna på engelska.

Regeringen arbetar därför med att lösa det problem som kan uppstå för IB-eleverna vid övergången till de nya antagningsreglerna. Vi avser att ge besked inom kort på hur det arbetet ska fortskrida. Min utgångspunkt är att ett av de viktiga syftena med höga antagningskrav och meritpoäng är att stimulera elever att läsa krävande utbildningar. Därför kommer vi att försöka hitta en lösning så att IB-elever inte missgynnas.

Jan Björklund (FP)

Utbildningsminister