En av mina laster, eller möjligen dygder, är att ohyfsat beteende lätt gör mig ouppmärksam. Sitter jag till exempel på en ytterplats på bussen eller tåget är det fullt möjligt att jag inte alls noterar när passageraren innanför mig reser sig upp och blir stående utan att säga ett ljud. Ja, ibland hör jag inte ens att han eller hon börjar utstöta mystiska grymtande läten. Däremot har jag inga problem att uppfatta minsta vänliga ”ursäkta” utan makar då snabbt på mig så att det går lätt att komma förbi.
Det är gott om tigare och grymtare i svensk kollektivtrafik, fast långt ifrån bara där. Medan den afrikanska buffeln har decimerats av jakt och numera främst återfinns i nationalparker, står den svenska stammen stark. Visst träffar man artiga människor på stan. Men sorgligt många tycks anse att alla andra har väjningsplikt och värjer sig i det längsta mot att yttra ett hej, tack eller förlåt. P1 Morgon slog huvudet på spiken igår med ett tragikomiskt inslag om ”Det svenska ohyfset”.
USA-korrespondenten Beatrice Janzon berättade hur hon som gravid behandlades som en prinsessa av okända personer i Washington – hur tonårspojkar erbjöd henne plats på tunnelbanan – medan bussåkande landsmän hemma i Stockholm inte kom på tanken att hon kanske skulle vilja sitta i stället för att stå och kränga i mittgången ens när hon var i nionde månaden.
Brukar du resa dig för äldre, frågade radions reporter en yngre resenär. Inte i onödan, visar det sig: ”Det är ju faktiskt skönare att sitta än att stå.” Jo, just det.
En ovanligt löjlig invändning mot vardagshövlighet är att den bara sitter på ytan. Precis som om det skulle vara lismande och falskt med ett leende i en butik eller ett ”ursäkta mig” när man ska ta sig fram till sätet på bio. Men artighet går inte ut på att skapa djupa och genuina Dr Phil-relationer utan på att göra tillvaron lite ljusare och behagligare. Mer civiliserad. Genom hövlighet påminner vi varandra om att vi är människor och inte möbler, maskiner eller luft.
Jag är allmänt skeptisk till massrörelser, men den som får fart på en väckelse för artighet och vänlighet kan räkna med mitt fulla stöd.
