obb, skola, sjukvård, jobb, skola, sjukvård. Det är det rödgröna budskapet som nu ska hamras in, hälsar det socialdemokratiska vallokomotivet Thomas Bodström, via sin blogg.
När de olika blocken uppger vilka frågor de tycker är viktiga kan det vara svårt för väljarna att se skillnaderna. ”Alla pratar ju om samma sak.” Men att man har valt mantrat jobb, skola, sjukvård är inte nödvändigtvis detsamma som att den föreslagna politiken faktiskt leder till det.
Finansdepartementet har utvärderat förslagen i De rödgrönas valmanifest och slutsatserna säger något annat. Thomas Östros har visserligen rätt i att Anders Borg inte borde kalla skattesänkningar som Alliansen föreslagit under nästa mandatperiod för rödgröna skattehöjningar. Att presentera nej till sänkt skatt – exempelvis ett femte jobbskatteavdrag – som ja till höjd skatt, är småfult. Å andra sidan är Thomas ”pensionärsskatt” Östros knappast rätt person att klaga.
Och i valet mellan Alliansens och De rödgrönas föreslagna politik får, enligt Finansdepartementets beräkningar, 4,4 miljoner – eller nästan alla – löntagare högre skatt med De rödgröna än med Alliansen.
För den enskilde löntagaren ger det effekter i hushållsekonomin. Ett par eller flera tusenlappar per år för undersköterskor, gymnasielärare och poliser.
Men det påverkar också sysselsättningen totalt. De hittills genomförda jobbskatteavdragen har ökat sysselsättningsnivån på sikt med ungefär 70000 jobb. Med det femte jobbskatteavdrag som Alliansen föreslagit kan siffran bli ännu högre.
Med den rödgröna politiken – höjda inkomstskatter, avskaffat rut-avdrag, ökade kostnader för att anställa unga – kan det istället bli så mycket som 50000 färre jobb, relativt allianspolitiken, på ett par års sikt enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv. Borg var mer försiktig, när han förutspådde 25000 färre jobb på kort sikt.
Den exakta siffran spelar mindre roll, att höga skatter på arbete påverkar sysselsättningen negativt är välkänt. På längre sikt kan De rödgrönas mer ”generösa” regler i både a-kassa och sjukförsäkring dessutom få stora negativa effekter på sysselsättningen. Inte så mycket jobb, med andra ord.
Inte så mycket skola och sjukvård heller frestas man att tillägga. Enligt Finansdepartementets beräkningar går hälften av De rödgrönas reformer till höjda bidrag och det som tidigare kallades ams-åtgärder. Bara en fjärdedel går till välfärdens kärna som skola, vård och omsorg.
