Var det Obama som fick samtalen om det amerikanska lånetaket att bryta samman? Eller var det Boehner, representanthusets talman? Striden pågår för fullt i amerikanska medier.
En sak är säker. När stridsdammet i den debatten har lagt sig kommer en sak att finnas kvar. 14500 miljarder dollar i skulder, resultatet av årtionden av ofinansierade amerikanska budgetar. Att ta sig bort från det kommer att kräva betydligt djupare självrannsakan än en kompromiss om skatter och utgifter.
För statsskulden ökar ständigt, i accelererande takt. De senaste åren med runt 1000 miljarder dollar om året. Gång på gång har lånetaket höjts. Men den här gången är det benhårt stopp. Kongressen accepterar bara en höjning om den förenas med en överenskommelse för att bryta lånespiralen.
Att förhandlingarna för att nå dit är låsta har sin förklaring i den debatt om statens roll och storlek som har präglat amerikansk politik ända sedan självständighetsförklaringen. Tea Party-rörelsen, som satt press på hela det republikanska lägret med sin benhårda renlärighet, utgör med sitt avvisande av varje tanke på en skattehöjning ett hinder mot en lösning.
Men även den andra sidan av det politiska spektrumet intar en orimlig position. De demokrater som med näbbar och klor försvarar varje utgiftspost förstår inte hushållskassans mest elementära grundregel. Inkomster och utgifter måste gå ihop, hur gärna man än vill konsumera mer. Republikanerna förtjänar erkännande för att de stått upp för detta.
Sannolikt kommer en kompromiss att nås under galgen, till fasa för puristerna i båda lägren. Att båda höja skatterna och sänka utgifterna är en möjlig väg. Men oavsett vad man lyckas enas om kommer USA:s största problem att bestå. Pengarna förslår helt enkelt inte längre till allt det man vill. Man kan inte samtidigt ha två stora militära insatser i gång, låta den offentliga sektorn hemma expandera och bevara idealen om small government och lågt skattetryck.
Uppvaknandet kommer långsamt. Till skillnad från förra gången ett lånetak närmade sig finns nu alla utgiftsposter på bordet. Även försvaret. Världens enda supermakt står inför några plågsamma vägval under den närmaste tiden.
