orsele är landets näst minsta kommun. 2743 sorselebor är mer än en halvering sedan 1950. En typisk avfolkningsort med andra ord. Fast kanske skedde det ett trendbrott förra året när befolkningen ökade med tio personer. Och fler ska det bli.

Kommunens hemsida lockar med jakt, fiske, skog och skoterleder – samt avsaknad av parkeringskrångel. Inom en tioårsperiod går 35 procent av kommunens anställda i pension. Då hotar verklig arbetskraftsbrist.

Därför har kommunen prövat att annonsera efter framtida sorselebor i sin ryska vänort Apatity. 700 ryssar har anmält intresse. De första beräknas flytta in i slutet av nästa år. Det låter som en solskenshistoria. Precis så här är det tänkt att arbetskraftsinvandring ska kunna bli en tillgång för Sverige.

Frågan är bara varför Sorsele kommun i första hand vänder sig till ryssar. Det borde vara enklare att skicka uppmaningen till kommuner i landets södra delar. ”Hallå, kom hit! Jobb, skog och lägenhet!” Istället går hälsningen till Kolahalvön. Kan det ha att göra med att Sorsele söker ”yngre människor som är vana att leva i en glesbygdskommun”? Är det sörlänningarna som nu säger ”Vi flytt int’”?

I så fall säger det också något om vad vissa anser vara ”orimliga” flyttkrav på arbetslösa. Enligt Sorsele kommuns hemsida finns en ledig tjänst som grundskollärare i byn Blattnicksele. Där kommunen dessutom kan erbjuda en lägenhet med 20 procents rabatt på hyran i två år. Är det orimligt att ställa krav på en arbetslös lärare i, säg Sollentuna, att söka den tjänsten?