I fredags friade Högsta domstolen två män som tidigare hade dömts för våldtäkt, och domen är viktig. Även om prejudikatvärdet är begränsat tycks detta innebära en skärpning av reglerna för bevisvärdering vid våldtäkt. När ord står mot ord ska gärningsmannen frias – om det inte finns ytterligare bevisning som stöder målsägandens berättelse. Det är bra.
Det är svårt för domstolarna att avgöra vem av målsägande och tilltalad som är mest trovärdig, och domare och nämndemän måste gå på fakta istället för magkänsla.
Våldtäkt är ett förfärligt brott – men det är också ett förfärligt brott att dömas oskyldig.
Tipsa andra
Ledarsidan | Mest lästa
- Hägglund gillrar en fälla
- Bara en chans till så bättrar han sig säkert
- Sälj SAS innan flygbolag räknas till välfärdens kärna
- Efter dödsbuden
- S-statsvetare, V-sociologer och FP-ekonomer
- Svenska Finland, ett ljusbad för själen
- Kapitulera inte för statsfeminismen
- ”Vi tänker, alltså finns vi inte”
- Sanningen om Ian Curtis röst
- Kärnkraft är säkrare och mer pålitlig




































