I dag är LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson gäst i Ekots lördagsintervju. Hans medarbetare har gjort klokt om de förberett smarta svar om LO:s syn på välfärdsföretag. Däribland pedagogiska budskap till de 140000 medlemmar i Kommunal som arbetar i sådana företag som Thorwaldsson karaktäristiskt hytt med näven mot.

Det finns en verklighet som har ytterst lite med LO-kongressande ombudsmän att göra, som LO-ledningen inte verkar förhålla sig till.

Thorwaldssons vice ordförande Tobias Baudin ökar trycket när han i Dagens Samhälle säger att rosors krig inte är något att vara rädd för och antyder att LO:s linje i vinstfrågan nog ska bli partiets. Med ett Kommunal som alls inte delar kongresslinjen verkar konfliktytan i lika hög grad vara intern som extern.

Dessutom föreslog LO-ledningen kongressen att bara besvara den motion som väckte förbudsfrågan varför man kan anta att inte heller ledningen var särskilt förtjust över utfallet.

När Kommunals ordförande Annelie Nordström för en tid sedan intervjuades i norska Finansavisen (17/8) utgick hon från sina medlemmars verklighet och försvarade tydligt deras rätt att kunna välja mellan fler arbetsgivare. Hon förklarade att ”alla företag måste gå med överskott över tid för att de ska fungera”. Hon har också påpekat att företagen varit avgörande för höjd kvalitet.

Som kontrast till Thorwaldssons yviga utfall mot vinsterna står medborgarnas vardag. Det har blivit självklart att påverka allt från barnsomsorg till hemtjänst och en sjättedel av alla grundskole- och gymnasieelever spenderar sina skoldagar i friskolor.

Vinst och företag i välfärdssektorn är ingen seminariefråga att dryfta på politiska lägerskolor. Enligt Demoskop anser 60 procent av medborgarna att det är mycket eller ganska viktigt med privata företag inom vård, skola och omsorg för att valfrihet ska vara möjlig.

Om man föredrar mediala reportage från verkligheten framför opinionsundersökningar är den senaste veckans nyhetsinslag från Boden att rekommendera. Där avskaffas möjligheten att välja utförare inom hemtjänsten, eftersom den politiska ledningen anser den vara ”ett nyliberalt experiment” ( SVT Nordnytt 29/8).

Av Bodens äldre invånare har en dryg tredjedel valt någon av fem olika privata alternativ, men nu är det slut med det. En av de anställda, Annica Engman, säger till Nordnytt ”Jag blir orolig för mitt jobb, men framför allt med tanke på dem som jag går till. Jag vet hur viktiga vi är för dem”.

Vem vet vad som driver Thorwaldsson och Baudin? Vill de skaffa sig förhandlingsstyrka gentemot Löfven? Eller hoppas de helt enkelt att agitation ska samla styrkorna? På den punkten finns risk att de blir besvikna.