Den amerikanska valkampanjens slutspurt har tvingats till paus. Inför den annalkande orkanen Sandy har kandidaterna ställt in flera valmöten. Men även om både Obama och Romney så bestämde sig för att gömma sig i en källare fram till valdagen skulle slutspurten i USA fortfarande vara många gånger mer publik än upprinnelsen till det kinesiska ledarskiftet. Trots att det sker om bara lite mer än en vecka, den 8 november, då Kommunistpartiet går till kongress.

I USA väljer medborgarna nämligen sina ledare, till skillnad från i Kina. Där vet vi redan med stor säkerhet att Xi Jinping, den nuvarande vicepresidenten, först kommer att väljas till partiets nye generalsekreterare och sedan till president då parlamentet möts i mars nästa år.

Men trots den utstakade ordningen kan Kinas ledare knappast sitta trygga i sitt elfenbenstorn. Den kinesiska diktaturens legitimitet vilar på förmågan att leverera en ständigt ökande levnadsstandard åt folket. Det är lättare sagt än gjort. Under Kinas avgående president Hu Jintao har ekonomin fyrdubblats, men Xi Jinping kommer knappast till ett dukat bord.

Den ekonomiska tillväxten har saktat ner betydligt och allt fler bedömare varnar för att Kinas utvecklingsmodell har nått vägs ände. Trots det hårda politiska förtrycket håller dagens kineser knappast inne med sitt missnöje mot den omfattande korruptionen och den politiska och ekonomiska elitens lyxliv. Både Twitter och Facebook är blockerat i Kina men via inhemska alternativ kan information om korrupta politikers excesser sprida sig som en löpeld.

Det kinesiska ledarskapet är knappast oberört. Senast förra veckan ryckte censuren in blixtsnabbt och blockerade New York Times sajt efter att tidningen avslöjat att premiärminister Wen Jiabao och hans familj kan vara goda för nästan tre miljarder dollar – svindlande siffror särskilt för ett land där många fortfarande lever i fattigdom och misär. Familjen Jiabao kände sig tvungen att gå ut med en offentlig dementi, ett tecken så gott som något på hur stor roll det ändå spelar vad det kinesiska folket tycker om sina politiker.

Nästnästa vecka kommer Xi Jinping troligen att kliva upp på kongresspodiet ohotad. Men frågan är om hans efterträdare, vid nästa maktskifte, kommer att kunna känna sig lika trygg.