När Islamiska Domstolarnas förbund kontrollerade landet utdelades spöstraff för att man spelade musik. Visning av Bollywoodfilmer förbjöds. Offentliga avrättningar infördes. Dessutom fungerade Somalia som frihamn för al Qaida. Den 27–28 november kommer några av Domstolarnas främsta företrädare till Stockholm, nu som ledare för en oppositionsgrupp som manar till väpnad kamp mot den av FN erkända interimsregeringen, mot Etiopiens armé och mot Afrikanska unionens fredsbevarande styrkor. Utrikes-departementet välsignar evenemanget med närvaro på tjänstemannanivå.

Sheikh Sharif Sheikh Ahmed var exekutiv chef i Domstolarna. Idag är han ordförande för den nybildade oppositions-gruppen Alliance for the Re-Liberation of Somalia (ARS), och som sådan inleder han konferensen i Folkets Hus. Med sig till Stockholm har han Omar Iman Abubakar, förste vice ordförande i Shura- rådet, som var Domstolarnas egentliga maktcentrum. Det ska tilläggas att ord- förande i rådet var terroriststämplade Hassan Dahir Aweys, tidigare ledare för al-Itihaad al-Islamiya (finansierade av Usama Bin Ladin).

Inbjuden är också Abdifatah Mohamed Ali, som var Domstolarnas viceguvernör i Kismayo, ett av Somalias mer militanta islamistfästen. Han är finansansvarig för ARS. Deltagare är även Mohamed Ali Ibrahim, som var Domstolarnas utsände när ”fredsavtalet” (som alltså havererade) med interimsregeringen tecknades i juni 2006. Bjuden är också Sharif Hassan Sheikh Aden, som var talman i interims-parlamentet fram tills dess att han blev sparkad för att han förespråkade ett närmande till Domstolarna.

ARS kontrolleras till omkring 40 procent av folk från Domstolarna, men samlar också annan opposition. På kon- ferensen talar således även kvinnosakskämpen Asha Haji Elmi och internationella representanter för den somaliska diasporan.

Varför samlas då dessa i Sverige? Man kan spekulera. Bland svensk-somalier har det funnits starkt stöd för Domstolarna. I en FN-rapport konstaterades att somalier i Norden på bara ett par månader samlade in 300000 dollar till Domstolarna under deras maktövertagande.

Konferensen arrangeras av Somalisk-svenska nätverket för fred i samarbete med Galgadud biståndsförening. Syftet är att skapa ”en inkluderande fred”. Kanske finns där ett värde. Sverige vill ju ha ett fredligt och stabilt Somalia, och ibland måste dialog även med obehagliga element föras. Men den av FN erkända interims- regeringen är inte representerad, om man då inte räknar tidigare utrikesministern Yusuf Dheeg. Detta är inte konstigt.

I sitt första antagna uttalande skrev ARS att man inte kan tänka sig dialog med interimsregeringen så länge det finns utländsk trupp i landet. Tvärtom är det, enligt ARS, en religiös och medborgerlig plikt att göra ”motstånd”, och ARS ”värdesätter högt” de ”heroiska krigare” som står för ”motståndet”.

När UD deltar i ett så uppenbart en- sidigt arrangemang, som dessutom hålls på svensk mark, inställer sig frågan om detta inte kan ha internationella implikationer, som när representanter för Hamas tilläts besöka Sverige.

Ska vi göra som resten av den demo- kratiska världen, stötta den internationellt erkända interimsregeringen, eller ska vi upplåta en arena åt dem som göder det väpnade ”motståndet”?