Den 23 juni är det 100 år sedan Alan Mathison Turing föddes i London. Därför har 2012 utsetts till Turingåret, något som kommer att firas med tillställningar av såväl akademisk som mer populär art i många länder runtom jorden.

Turing är onekligen värd att firas. Hans begåvning märktes redan som barn och med sitt arbete bidrog han kraftigt till utvecklingen inom datavetenskap, datorteknologi, artificiell intelligens, utvecklingsbiologi, beräkningsteori och inte minst dechiffrering. Ännu idag känner många till turingmaskinen och turingtestet utan att nödvändigtvis veta vem Turing var.

Turingmaskinen introducerades i en närmast legendarisk artikel från 1936, när han var blott 24 år gammal. Det handlar inte om en dator som vi tänker oss dem utan snarare om ett slags urtyp för dem. Framförallt har den tjänat som en modell för logiska apparaters arbetssätt.

Turingtestet som sannolikt är än mer berömt är ämnat att avgöra om en maskin kan sägas vara intelligent eller inte. En människa får i textform kommunicera med två motparter, en människa och en maskin. Om vederbörande inte kan avgöra vem som är människan anses maskinen vara intelligent.

Under andra världskriget spelade Turing en instrumental roll i att knäcka tyskarnas mytomspunna Enigma-maskin. Han var också involverad i dechiffreringen av meddelandet från bland annat Lorenzmaskinen. För sina insatser belönades Turing med officerarens rang av Brittiska imperieorden. På grund av sekretessen som fortfarande omgärdade hans arbete tilldelades han officiellt denna ära för de artiklar han skrev före kriget.

Turings liv var dock inte enbart en framgångssaga. Storbritannien skulle dock inte visa enbart uppskattning mot honom. 1952 dömdes han för indecency, varmed avsågs homosexualitet. Han fick välja mellan fängelsestraff och sexualdriftshämmande hormonbehandling. Oavsett vilket ansågs han vara en säkerhetsrisk och fick inte längre arbeta med hemligt kodmaterial.

Han valde hormonerna framför fängelse och efter två år av förnedrande östrogenbehandling tog han sitt liv, 41 år gammal. Turing erhöll viss postum upprättelse 2009 då Gordon Brown bad om ursäkt å regeringens vägnar för det sätt på vilket han behandlats med orden ”du förtjänade så mycket bättre”.

Det finns inget svenskt firande av Turing planerat, inte ens en liten seminarieserie. Här är 2012 framförallt Wallenbergs år, till den grad att självaste Strindberg hamnar i skymundan. Det är viktigt att lyfta fram excellens och akademiskt begåvade personer såväl som dem som visat stort konstnärskap eller hjältemod. De fungerar som inspiration och vägledare för många andra.

Viktigare ändå är att skolan tar till vara på begåvningar. Det är precis lika viktigt som att hjälpa dem som har det svårt i skolan. Skolan måste vara ämnad att hjälpa varje elev att uppnå sin potential helt oberoende av om man ligger över eller under någon obskyr normalfördelningskurva.

Viljan att få varje elev att utmana sig själv för att nå nya höjder bör känneteckna varje lärare, så pass viktig är deras roll. Detsamma bör dock även framhållas om föräldrar. Få saker är så avgörande för barns utveckling som föräldrarnas beteende. Det är också föräldrarna som har det största ansvaret för barnen och deras utveckling.

Låt alla barn blomma ut ordentligt, även om de inte delar våra intressen. Och låt dem inspireras av imponerande människor. Turing är en av dem. Även om det inte blir något svenskt firande finns det flera biografier skrivna om honom, inte minst David Lagercrantz Syndafall i Wilmslow, utgiven 2009 (Albert Bonniers förlag), som är skriven i form av en kriminalroman är klart läsvärd.