Kolumn | Ett gott liv
Det lackade mot jul. Varuhusägaren Tyko Jonsson bad sin son Karl-Bertil komma in på arbetsrummet och bjöd på pepparkaka.
- Ska du sortera paket i jul igen, frågade Tyko Jonsson.
- Javisst, sa Karl-Bertil förnöjt, pappa ordnade ju allt förra året.
- Har du tänkt stjäla paket i år också?
- Vadå stjäla, jag tog från de rika och gav till de fattiga. Klart jag gör det igen. Alla blev ju glada.
- Hör du Karl-Bertil, sa Tyko. Ditt jobb var att sortera. Folk skulle få sina klappar till jul. Men när du tröttnat på att krossa de ömtåligaste paketen fick du för dig att avgöra vem som är i störst behov av presenter. Med vilken rätt, frågar jag mig?
- Ska du kalla mig kommunist nu igen bara för att jag är en sån som frivilligt skänker bort någonting?
- Nej du, givmildhet är en dygd. Du ska veta att större delen av min förmögenhet numera finns i allmännyttiga stiftelser, som inte kommer vare sig mig eller dig till godo. Det var inte för dina gåvors skull jag röt att jag närt en kommunist vid
min barm. Jag blev rasande och besviken för att du stal, inte för att du skänkte bort. Jag kallade dig så för att du tog paket som inte var dina och gav bort dem utan hänsyn till givarna, till dem som skulle ha fått klapparna, eller till önskemålen hos de av dig utsedda mottagarna.

- Men alla blev ju glada. Ingen av de rika adressaterna ville ha paketen jag skänkte bort.
- Ja, det var din smala lycka det. Jag veknade när vi åkte runt och träffade juldagsfryntliga människor som liksom jag blev mer rörda över ditt goda uppsåt än upprörda över din självcentrerade förmätenhet. Ta från de rika och ge till de fattiga, bah. Om du tror att människor med titeln byrådirektör vräker sig i lyx och överflöd vet du inget om vem som är rik och vem som är fattig. Men du försatte mig i ett svårt moraliskt dilemma när jag skulle ordna så att posten inte gjorde juridisk sak av dina stölder. Jag har aldrig förr i mitt liv använt kontakter för att övertyga någon om att överse med ett lagbrott och jag vill slippa göra det
igen.
- Du Karl-Bertil. Det som kommer att göra mig mest besviken är om du växer upp och vill göra politik av vanföreställningen att det finns ett överflöd att beslagta från de rika och lyckliggöra de fattiga med. Receptet på välstånd är både svårare och enklare än så.

- I stället vill jag att du lever ett gott liv. Och då menar jag även i moralisk bemärkelse. Ta ansvar för dig själv och andra, särskilt dem som står dig närmast men utan att vara blind för andra människors bekymmer. Gör ett så bra jobb som möjligt. Krossa inte de ömtåliga paketen. Blir du förmögen, skänk bort dina egna pengar om du så vill. Jobba ideellt. Det tycker jag alla människor borde göra under någon del av sitt liv, inte minst om man har din privilegierade bakgrund. Vill du arbeta politiskt är en fråga som skulle passa dig att strida för avdragsrätt för gåvor till ideella verksamheter. Och vill du känna att du gör gott redan i jul kan du skänka bort de pengar du tjänar på att sortera paket. Använd gärna något av postgironumren
900800-4; 902003-3 eller 900603-2. Men det finns många andra.
- Ta en pepparkaka till, Karl-Bertil. Du har ett gott hjärta. God jul på dig.