Vid 9-tiden i morse gick ett X2000-tåg sönder nära Tranås och passagerarna var tvungna att evakueras. Tåget körde på sträckan Stockholm-Malmö och all trafik stoppades i båda riktningarna medan tåget evakuerades.
Foto: Mikael Fritzon / SCANPIX
Tågen står stilla. Snön faller, en köldknäpp slår till och kaos utbryter. En nedriven kontaktledning lamslår trafiken genom Östergötland. Hundratals passagerare blir inlåsta på stillastående tåg, och ännu fler tvingas ställa om sina resplaner eller övernatta på främmande ort. Igår morse gick ännu ett X2000 sönder, mellan Tranås och Nässjö, varefter de resande fick evakueras.
Haverierna kan gälla de mest enkla detaljer. Från Skånetrafiken kommer nyheten att man inte kan använda de utskjutbara fotstegen på de nya Pågatågen i vinterkylan. Passagerarna får skutta upp och ner vid perrongerna. Man håller i alla fall värmen.
Sverige har haft ett av världens högsta skattetryck sedan 1970- talet. Nästan ingen annanstans på jorden har det överlåtits mer resurser från privatpersoner och enskilda aktörer till det offentliga i syfte att säkra samhällets utveckling. Ändå kan svensken inte lita på de mest basala funktionerna så fort det börjar snöa.
Vart har pengarna tagit vägen? Knappast till infrastruktur, i alla fall. För två år sedan gjorde Nutek, som numera har uppgått i nya myndigheten Tillväxtverket, en jämförelse mellan femton västeuropeiska länders infrastruktursatsningar sedan 1980 (Årsbok 2008, Nutek).
Med undantag för två enstaka år har Sverige konsekvent legat under genomsnittet, räknat som nyinvesteringarnas andel av BNP. Räknar man istället på underhållsinvesteringarnas andel av BNP så ligger Sverige ytterligare något sämre till.
Det är frestande, när krisen ofrånkomligen inträffar, att peka finger åt dem som för ögonblicket sitter som ansvariga politiker, myndighets- eller verksamhetschefer. Men problemen i infrastrukturen har byggts upp under lång tid.
Sverige är ett stort och glesbefolkat land. Det är ett strukturellt handikapp i en tid som kräver allt större rörlighet.
När läkemedelsjätten Pfizer år 2006 fattade beslut om etablering i Strängnäs var förutsättningen att den ”lokala” arbetsmarknaden omfattade en miljon invånare, annars kunde kompetensförsörjningen inte garanteras. Tack vare Svealandsbanan är Strängnäs en del av Stockholmsregionen.
Infrastrukturen tillhör statens kärnområden. Den ska prioriteras när skattepengarna fördelas, och inte vara beroende av vädret.
Men de enskilda aktörerna ska också ge valuta för pengarna, och inte bara låtsas som det regnar.
