Julen är högsäsong inte bara för handeln utan också för fakturaskojarna. Mitt i julruschen, då tusen saker pockar, är det särskilt lätt hänt att en småföretagare sänker garden och blir ouppmärksam, och sådana ögonblick utnyttjar skojarna skoningslöst.

Det börjar ofta per telefon. En skurk ringer upp och påstår att det finns en överenskommelse, till exempel om exponering på internet, att gratistiden har gått ut och att det blivit dags att betala. När företagaren protesterar får hon bud om att mot en mindre summa få kliva av ”abonnemanget” i förtid. En del säger ja för att slippa obehaget.

Andra värjer sig men råkar ändå säga något som kan tolkas som att man medger att det har funnits ett avtal, vilket skojarna, som spelat in samtalet, gör till underlag för en faktura och hot om inkasso och betalningsanmärkning. För en småföretagare som är livrädd om sin checkkredit är det lätt att då falla till föga och betala.

Ibland sänder skurkarna ut fakturor för produkter och tjänster som inte existerar och än mindre har levererats. Ibland skickar de räkning trots att man har tackat nej på telefon. Ibland kommer de med ”erbjudanden” som utformats för att likna fakturor. Eller så uppmanas småföretagaren att ”uppdatera kontaktuppgifter” men missar det finstilta i brevet, och hux flux har hon beställt reklamplats i en värdelös katalog för flera tusen kronor om året.

Det handlar om ekonomisk brottslighet som beräknas omsätta mer än en miljard kronor om året.

Men värre än pengarna är känslan av olust, utsatthet och rättslöshet. Många som drabbas tar ytterst illa vid sig. Skojeriet är ett svårt arbetsmiljöproblem i Företagarsverige, och det plågar långt fler än dem som gör ekonomiska förluster. Även småföretagare som ”bara” blir uppringda av aggressiva skojare dräneras på tid och energi, och sådana påstötningar är sorgligt vanliga. Antalet polisanmälda brott är fyra gånger högre nu än för fem år sedan, och mörkertalet är stort.

Branschorganisationen Svensk handel bekämpar bluffakturorna sedan länge och publicerar en varningslista på nätet. Där hittar man information om oseriösa bolag och om vad man ska göra ifall man blir drabbad. Även Företagarna har ökat sitt engagemang.

Men ska det bli slut på hanteringen behövs hjälp från det offentliga Sverige.

Kronofogden bör informera med större kraft och resurser om vad som gäller och vilka de verkliga riskerna är. Hoten är ofta tomma, och företagare som gör motstånd på rätt sätt har redan god chans att klara sig.

Polisen måste samordna sitt arbete. Det duger inte att skyffla runt handlingar mellan 21 skilda länsmyndigheter; det behövs en riksenhet med kampen mot fakturaskojare som huvuduppgift.

Regering och riksdag måste vässa lagarna. Man kan tänka sig ångerrätt för mindre företag vid förstagångsköp från en leverantör, liksom skärpningar av avtalslagen och kreditupplysningslagen.

Det finns ett starkt och brett engagemang bland riksdagens ledamöter, och civilutskottet bestämde i början av december att kalla till hearing i februari. Det är en bra början. Men arbetet får inte stanna därvid.