Fritänkaren, liberalen och humanisten Sven Rydenfelt har gått bort. Han blev 94 år.
Sven disputerade i statskunskap, men det var som ekonom han gjorde sin stora akademiska, opinionsbildande och folkbildande insats. Så även i SvD.

Under en efterkrigstid som trodde benhårt på social ingenjörskonst och styrning uppifrån gick han sina egna vägar och talade för entreprenörskap och fria marknader.
Vid 1960-talets mitt skrev han och Janerik Larsson en bok om säkerhetspolisens hemliga register. Sven hade inget till övers för kommunismens idéer, men individens rätt var viktigast.

Fritänkeriet var inte gratis. Sven hade det kärvt vid universitetet, och professuren kom långt efter att han lämnat sin aktiva tjänst. Men han röjde aldrig någon bitterhet, och jag kommer att minnas honom som en evigt optimistisk och vänlig gestalt. När han i hög ålder fick uppleva att hans frihetstankar kom i takt med tiden, var han förstås glad men också ödmjuk. I med- och motgång lika.

Som förlagschef gav jag ut Svens bok Om
företagarmiljöns förgiftning, och jag var med och instiftade de årliga Sven Rydenfeltföreläsningar i Lund, som Timbro fortfarande arrangerar. Vårt samarbete var en av jobbets stora förmåner. När jag kontaktade den svårflirtade gamle Rydenfelteleven Hans Rausing och undrade om han ville skriva förord till Svens bok, kom det jakande svaret med vändande post.

Rydenfeltföreläsningarna brukade avslutas med middag, och när kaffet framåt nattkröken var urdrucket satte sig Sven på cykeln och trampade hem till Kastanjegatan. Nu har han åkt genom Lund för sista gången. Vi saknar honom, men minnena är ljusa.