Kommentar | Akademiskt ledarskap
I slutet av februari avgick Lawrence H. Summers efter fem år som rektor vid Harvard, den kortaste rektorstiden sedan inbördeskriget. Den sex man starka styrelsen (Corporation) med Robert E. Rubin i spetsen, som länge stött honom, lät honom gå. I Sverige där man tycks tro att Harvard Business School är universitetets centrum måste förklaras att centrum är Faculty of Arts and Sciences, FAS, d v s den sammanslagna naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska fakulteten där 400 professorer forskar och undervisar, speciellt vid Harvard College där man på fyra år tar grundexamen.
Larry Summers, som blev Harvardprofessor i nationalekonomi vid 28 års ålder, och sedan följde Robert E. Rubin som finansminister under Clintonadministrationen, hade ett stort mandat när han tillträdde. Han skulle förnya den föråldrade läroplanen för Harvard College, stärka naturvetenskaperna, skapa ett nytt campus på andra sidan Charlesfloden och stärka Harvard som världens rikaste (200
miljarder kr) och mest globala universitet.

Särskilt ömmade han för studenterna. Han ledde själv ett ekonomiseminarium för förstaårsstudenter, d v s artonåringar, och kritiserade skarpt primadonnor som lät sina doktorander ta hand om den saken. Han uppmuntrade studenter från underprivilegierade miljöer. De antagna vars föräldrar tjänade mindre än 320 000 kronor om året studerar gratis vid Harvard College där årskostnaden inklusive tuition är just 320 000 kronor. En opinionsmätning vid studenttidningen Harvard Crimson visade att studenterna röstade 57 procent mot 19 för att han skulle stanna.
Fakulteten vid GSAS däremot gav i mars förra året besked om att han saknade dess förtroende. Röstsiffrorna blev 218-185. Summers bryska sätt sårade mångas egon. Länge vägrade han be om ursäkt för sitt seminarieinlägg att kvinnor av naturen kanske inte kunde konkurrera i naturvetenskaperna, eller att vissa professorer blivit släpphänta och frivola i sin forskning och undervisning. Medan rektor Derek Bok på
1970-talet körde omkring i sin gamla Volvo åkte Summers limousine med skylten 1636, det år Harvard grundades.

I januari avskedade han under stort tumult dekanen vid FAS, Kinaexperten William Kirby, som hade tövat med den nya läroplanens införande. Traditionellt har rektorn varit svag jämfört med FAS och när han nu var stark reagerade den privilegierade professorskåren. Juridiska fakulteten, medicinarna som ger Harvard mest Nobelpris, Business School, John F. Kennedy School of Government och teologerna har inte deltagit i striden.
Notariernas förräderi kallar fransmännen sånt. Harvard kan säkert få en politiskt korrekt rektor, men frågan är om det är vad världens bästa universitet behöver.
Ingemar Dörfer har doktorerat i statskunskap vid Harvard.