Obaren, den nattsvarta delen längst in i Sturehof, fylldes upp vid halv sju i onsdags – en vårkväll då uteserveringen egentligen hade varit ett rimligare val.
Men Stureplanscentern, så ofta förhånad och dödförklarad, lever faktiskt och drog utan åthävor en stor mängd åhörare till ett föredrag om ekonomisk historia, trots att platsen knappast saknar andra lockelser. Den liberale förkunnaren Johan Norberg är förstås ett dragande namn, men det gick också att ana en annan orsak.
Maud Olofsson har suttit tio år som partiledare, och drygt fyra av dem har hon varit minister. Hennes insatser för Centerpartiet har varit oändligt värdefulla. Hon vände en långvarigt nedåtgående trend, förde partiet till regeringsställning och förnyade politikens innehåll. Men givet uppdragets påfrestande karaktär är det många som nu förutspår – rentav föreslår – att Olofsson ska gå.
Några har vidare påpekat att det brådskar. Ett partiledarbyte för nära nästa val leder till svårigheter för efterträdaren. Lennart Daléus fick exempelvis ägna sin enda valrörelse till att presentera sig (med kampanjen ”Det här är Lennart” – det gick sådär). Vilket utesluter 2013.
Och år 2012 ska partiets stämma revidera politiken, varför ett partiledarbyte skulle vara i vägen. Återstår 2011. Alltså nu. Men från Maud Olofsson har ingen avgång annonserats.
I måndags skrev it- och regionministern Anna-Karin Hatt (C) i Dagens Nyheter under rubriken ”Centern står för en varm och grön socialliberalism”. Artikeln var så tom på sakinnehåll att den bara kunde uppfattas som en kandidatur till partiledarposten. Då Hatt också av vissa pekas ut som Maud Olofssons utvalda kronprinsessa tolkas artikeln, kombinerad med Olofssons tystnad, som ett försök uppifrån att bereda väg för Hatt.
Den som, i vimlet på Sturehof i onsdags, hade höjt sin bägare och utbrustit att ”Centern står för en varm och grön socialliberalism” hade sannolikt tagits för överserverad.
Tvärtom antyddes det mellan skål och vägg att det var bråttom med alternativ till Maud Olofssons försök att förlänga sitt eget inflytande.
Stureplanscentern, lät det som, är tacksam för den kraft som Maud Olofsson har givit under åren, men är nu inriktad på att säkra slutförvaringen.
