Svenskars förtjusning över perspektivet Sverige i världen är svår att missa. Än handlar det om svenska politiker som reser jorden runt och styr upp det allmänt osvenska beteendet i världen. Än är det kulturyttringar i form av Lisbeth Salandrar som ’’sätter Sverige på deckar- och biokartan’’.

Denna självupptagna läggning gör också att vi maniskt följer internationella rankningar och listor över allt från skolresultat, koldioxidutsläpp, fetma och alkoholintag. Vår relativa tillväxt eller relativa kunskapsnivå bland nioklassare blir fort nyhetsstoff.

Bortsett från själva tävlingsaspekten är det mindre intressant hur vi klarar oss i relativa mått än hur svenskt välstånd utvecklas i absoluta tal. Även skolresultat bör väl rankas mot våra personliga målsättningar hellre än jämföras med sämre eller bättre skolnationer.

Den amerikanska tankesmedjan Brookings har rankat tillväxtregioner och visar vilka platser som har lockat till sig och behållit de främsta inom olika kunskapsområden. Företag konkurrerar om de bästa medarbetarna och människor om de mest åtråvärda jobben. Följaktligen återfinns starka välståndsmiljöer där just företag och duktigt folk fått växa.

Enligt Brookings står 200 av världens största urbana tillväxtområden för närmare 48 procent av den globala tillväxten. Av dessa 200 är det bara ett fåtal som återfinns i USA och Europa. Stockholm är vid sidan av Stuttgart, Dallas och Houston ett av dessa.

Håller vi ställningarna är Stockholm snart lika populärt som när Tyler Brûlé på 1990-talet ägnade vår huvudstad ett helt nummer av det internationellt topptrendiga magasinet Wallpaper.

Stockholms Handelskammare har flitigt påpekat hur staden fungerar som tillväxtenzym för hela landet, men också framhållit vilka hinder som riskerar att bromsa välståndsökningen. Handelskammarens mått på växtvärken är talande: Stockholm växer med motsvarande två SL-bussar varje dag.

Gränsen för en befolkningsanpassad infrastruktur, det vill säga kollektivtrafik och biltrafikleder, har sedan länge passerats. Bostadsbrist och trafikstockningar bromsar inte bara drömmar och ambitioner hos alla som väljer att flytta till Stockholm. Det minskar också regionens tillväxtkraft vilket i sin tur berör långt fler personer än storstadsinflyttarna.

Samma dag som Brookings presenterade Stockholms listplacering avslutade SvD sin artikelserie Inflyttarna med en nätchatt med stadshuspolitikerna Sten Nordin (M) och Ann-Margarethe Livh (V). Läsarna ställde frågor som Nordin och Livh gav sina respektive svar på. Chatten kan ses som ett politiskt stickprov på vilken sida som bäst fångar såväl läsarnas samlade problembild som stadens utmaningar.

Nya trafikleder och markärenden ansvarar politikerna för. Men iövrigt löser vi det mesta bäst utanför de politiska arenorna. Företagens och medborgarnas framsteg initieras inte i kommunala sammanträdesrum, men de kan mycket väl begränsas av beslut som fattas där. Mellan vänsterns och borgerliga politiker finns en tydlig idémässig skillnad. Medan borgerligheten hyser tilltro till medborgarnas förmåga att förvalta och utveckla staden finner vänstern ständigt nya behov att begränsa företag och privata initiativ.