För den som växer upp med film på iPhone är det kanske svårt att veta. Och för den som handlar jeans på Urban Outfitters utan att fälla en tår över Biblioteksgatans Röda Kvarn är det svårt att minnas. Men vår uppfattning om film och rörliga bilder vilade länge på förekomsten av biografer. En långfilm är omkring 90 minuter, till exempel, för att biografen ska hinna med fler visningar, mer intäkter, på en kväll.
Men utveckling ändrar allt. Kulturellt uppfattas det som ett hot. Biografdöden var länge en kulturfråga: Skulle filmmediet överleva utan bio? Den politiska reflexen blev att konservera och stimulera, via filminstitut och stats-tv.
Överdos är en ny dokumentärfilm i regi av Martin Borgs, byggd på Johan Norbergs bok om finanskrisen, En perfekt storm. Filmen menar att statliga aktörer skapade den bolånebubbla som utlöste krisen, och varnar också för att statsmakterna är i färd med att skapa nästa bubbla. Genom att ge stimulanser, lösa ut bankerna med skattepengar och åter få folk att låna och konsumera långt över egentlig betalningsförmåga, grundläggs en ny, värre, kris.
Staten och kapitalet festar loss, och låter skattebetalarna ta notan. Som för drinkaren blir återställaren genvägen ur bakruset.
Adam Smith formulerade sig kanske inte exakt så, men krisen kommer då den maktberusade staten försöker tvinga den osynliga handen att stimulera samhällskroppen på ett otillbörligt sätt. Man förstår att den osynliga handen kontrar med en örfil.
Filmens budskap är att staten ska sluta med de återställare som ofrånkomligen leder till överdos, och låta marknadens osynliga hand sköta det den gör bäst. Inte konservera ett sjukt system.
Överdos är mycket välgjord. Den utnyttjar samma berättargrepp med samma lätthet som de utländska dokumentärer vi vant oss vid. Man kan utan tvekan tänka sig filmen i vilken internationell tv-kanal som helst. Men trots att Överdos kritiserar USA:s president och utmålar kapitalister som ansvarslösa så är det svårt att tänka sig den i SVT. Slutsatsen, att staten är problemet och marknaden lösningen, kräver en mer rörlig tanke. Filmen finansieras således av Stiftelsen fritt näringsliv och ska visas av TV4 Fakta.
Försöken att konservera är dyra och fåfänga. Inte bara misslyckas staten att hindra utvecklingen, den konserverar också tanken. Film och marknad överlever ändå. Men staten?
