En av dessa nya produktionsmetoder, som uppmärksammats mer och mer de senaste åren, är ”mass collaboration”. Det kanske främsta exemplet på sådant massdeltagande är det internetbaserade uppslagsverket Wikipedia, som startades 2001 och sedan dess vuxit till att omfatta över 10 miljoner artiklar på 250 språk. De 75 000 registrerade administratörerna, och ett ännu större antal icke registrerade användare, står gemensamt för ändringar, tillägg och förbättringar av den samlade kunskapen på Wikipedia.

I Wikinomics (Atlantic Books, 2006) skriver författarna Don Tapscott och Anthony Williams om hur den generation som är uppvuxen med internet har vant sig vid nätet som ett ”pågående massamarbete”, där deltagarna inte är passiva mottagare av information, utan tvärtom strävar efter deltagande, interaktion och granskning. Sådana värden är principen bakom Wikipedia, och dess framgång bygger på det. Den ömsesidiga granskningen och delaktigheten i uppbyggnaden har hjälpt till att skapa ett lättillgängligt, kostnadsfritt, aktuellt och – faktiskt! – i de allra flesta fallen även tillförlitligt uppslagsverk.

Men visst finns det problem. Den svenska versionen av Wikipedia har samma grundkrav på artiklar som den engelska förlagan – neutralitet, verifierbarhet och relevans – men förhållandevis hårda riktlinjer för vad som ska räknas som relevant. Detta, i kombination med att den omfattar ett avsevärt mindre antal artiklar än den engelska (bara en dryg tiondel), gör att administratörerna har större möjlighet att hålla tillbaka skapandet av nya artiklar, som av dem själva inte bedöms ha tillräckligt hög relevans. Bedömningen sker utifrån oskrivna regler, som har framkommit genom praxis i redigeringen och diskussioner mellan administratörer.

För att massamarbetsprojekt på internet ska fungera krävs regler. Samtidigt måste synen på vad som är ”relevant” kunskap kunna tillåtas expandera. För ett medium som Nationalencyklopedin, som av utrymmesskäl måste begränsas, är mer strikta relevanskriterier viktigt, men på ett internet med i princip obegränsad bandbredd borde sådana begränsningar inte vara lika nödvändiga.

James Surowiecki framhåller i boken The wisdom of crowds (Random House, 2004) hur såväl demokratin som marknaden, vetenskapen och det civila samhället kan gagnas av olika former av massamarbete. Wikipedia är ett exempel på ett sådant. Bloggosfären kan sägas vara ett annat. Den gångna veckans FRA-debatt har visat hur bloggarnas samverkan gjorde dem till en viktig påverkansfaktor. Fler exempel lär uppstå i takt med nätets utveckling. Förhoppningsvis leder det till mer spontan samverkan även i den icke-digitala världen.