Om alla människor på jorden konsumerade lika mycket som vi svenskar skulle det behövas tre jordklot till. Så brukar det sägas.

Varianter på det påståendet har framförts i snart 40 år. På 1970-talet hette det att det behövdes tjugo jordklot. Det var också på den tiden som seriösa framtidsprognoser visade att all världens kopparfyndigheter inte skulle räcka till för att ge kineserna samma tillgång till telefoner som vi i västvärlden hade. Och Romklubben räknade ut att vi inte skulle kunna fortsätta att förbruka lika mycket energi, eftersom all världens olja skulle ta slut 1992 om man utgick från dåvarande ökning i oljeförbrukning och kända fyndigheter och reserver.

Att förlänga ett skeende in i framtiden ”allting annat lika”, extrapolering, låter som en rimlig övning och används gärna när man vill varna för annalkande katastrofer. Men allting annat är aldrig lika.

Ett nyfött spädbarn växer ungefär femtio procent i längd och tredubblar sin vikt under sitt första levnadsår. Extrapolerat skulle ett barn vid 10 års ålder vara nästan 30 meter långt och väga över 180 ton.

Men telefonnäten byggs inte längre av koppar utan bokstavligt talat i luften. Energianvändningen har effektiviserats, nya energislag har utvecklats och nya fyndigheter exploaterats. Och mycket riktigt har också antalet jordklot som behövs för att alla i världen ska kunna uppnå svensk standard successivt minskat, och detta trots att både levnadsstandarden i Sverige och befolkningen på jorden har ökat kontinuerligt.

I slutet av 1990-talet sade till exempel dåvarande statsministern Göran Perssons miljöpolitiska rådgivare Stefan Edman att det behövdes tio jordklot. 2005 var Edman nere på fyra jordklot.

Argumentet om tre jordklot är således ett positivt budskap, för det signalerar att mänskligheten har blivit mycket effektivare i sin resursanvändning såväl vad gäller produktion som drift.

Som ekonomen Jonas Frycklund visar i sin bok Yppighetens nytta (Timbro, 2007), krävdes det 1915 över 3 000 arbetade timmar för att en genomsnittlig arbetare i västvärlden skulle kunna köpa ett kylskåp, en vara som just hade lanserats. I dag krävs det färre än 70 timmar. Detta samtidigt som kylskåpets energiförbrukning har minskat drastiskt.

Åter, som Frycklund visar, effektiviseras hushållsmaskiners energiförbrukning med 3–5 procent per år. Lågt räknat innebär det att ett kylskåp i dag förbrukar 80 procent mindre energi än för 20 år sedan. Eller omvänt, att fem kylskåp kan vara i gång i dag och leda till samma energiförbrukning som ett enda för tjugo år sedan.

Åren kring Jesu födelse hade Rom en befolkning på 450000 personer, varav de som inte var slavar, drygt två tredjedelar, förmodligen åtnjöt världens då högsta levnadsstandard, en nivå som med utgångspunkt i medellivslängd och hälsotillstånd, i dag mer skulle likna många av de fattigaste ställena på jorden. Tanken att hela jordens dåvarande befolkning på 300 miljoner skulle ha kunnat leva som i Rom var inte ens teoretiskt möjlig, eftersom det i så fall hade behövts ytterligare 150 miljoner människor som slavar. Allting annat lika, alltså.