popVänstern | Nu åter på högskolan
Behovet av kvalitet och eftertanke är stort i en tid när politiken tar allt större plats och den politiska korrektheten får allt större genomslag. Detta gäller inte minst i den akademiska världen. Liksom i samhället i stort har man nämligen även där börjat följa den senaste trenden av vänstervriden okritiskhet och åsiktsmässig likriktning.
Det finns paralleller till en annan av den senaste tidens trender, fast inom klädmodet, nämligen truckerkepsen (uppkallad efter dess flitigaste användare, lastbilschauffören). Jag, som är uppvuxen på landsbygden, har lite svårt att förlika mig med detta: jag har sett den på alltför många epa-traktorförare och älgjägare för att förstå det coola i en keps med ”Åkes Motor” tryckt på framsidan.

Men hur det än är har kepsen blivit en het accessoar hos trendslavar, liksom flipflop-tofflorna och den lilla hunden i väskan. Men trender behöver som sagt inte vara materiella - det allra senaste exemplet på detta är just ovan nämnda politiska
korrekthet (och den är minst lika het och oumbärlig som kepsen).
I trendsammanhang har den politiska åsikten blivit ett slags accessoar - något att visa upp för att bekräfta sin coolhet. Medan kepsen verkar ha som syfte att visa att bäraren är lite skönt ironisk, är åsiktsaccessoaren snarare till för att visa att man hänger med i världspolitiken: att man kritiserar, granskar och ifrågasätter. Kapitalismen, globaliseringen och USA alltså. Annars är man totalt ute.

Denna åsiktsaccessoar finns att beskåda på många ställen. Jag stötte under våren på den på seminarier och föreläsningar vid Uppsala universitet, där ett förbluffande stort antal (studenter och lärare) hade anammat den för att visa att de hänger med. Således referade mina medstudenter i sina statsvetenskapliga uppsatser till vänsterpropagandister som John Pilger och Noam Chomsky som om de vore sannningssägande vetenskapsmän. Min synpunkt att det amerikanska Diversity Lottery (där 50 000 arbets- och uppehållstillstånd i USA lottas ut varje år) är
ett exempel på positiv immigrationspolitik, avfärdades på ett statsvetenskapligt seminarium med kommentaren ”som om någon skulle vilja bo i det jävla landet”. Min lärares förslag under en föreläsning i medie- och kommunikationsvetenskap, att vi borde kvotera bort största delen av amerikanska medier från den svenska marknaden, nickade de allra flesta medhållande åt. Många studenter refererade konsekvent under våren till den ”globala judelobbyn” och Michael Moores senaste bok ”Korkade vita män” stack upp ur var och varannan väska.
Jag har lika svårt att förlika mig med denna trendiga accessoar som med truckerkepsen. Av samma orsak. Den har alltför länge kunnat beskådas bland ocoola, i detta fall även reaktionära, obehagliga och rentav farliga, människor innan den blev trend.

Okej, det finns sällan någon djupare tanke bakom trendslavarnas accessoarer. Inte heller denna gång. Men strävan efter att vara inne leder i stället till att universitetsstudenter och lärare okritiskt sväljer de ”sanningar” som för
tillfället ingår i trendpaketet. På köpet kommer en känsla av politisk korrekthet och inklusion i gänget. Kul för dem, men desto tråkigare för dem som menar att kvalitet och eftertanke borde känneteckna undervisningen på landets universitet - inte okritiskt anammande av tillfälliga trender.

Innan vänstern jublar och firar tillskottet i familjen, gör de dock klokt i att tänka efter litet grand. Vinden må blåsa åt vänster just nu, men så fort trendoraklen börjar sia om hur vänstern är såååå förra året, åker denna accessoar av lika fort som truckerkepsen. Trendslavar är nämligen ena otrogna jävlar. Tur är väl det.