på plAts | Reformdagen
I går arrangerade tankesmedjan Reforminstitutet (www.reformera.nu) Reformdagen. Bland de inbjudna talarna fanns Estlands tidigare premiärminister Mart Laar och Carl Bildt. Denne konstaterade att medan Laar fick det svåra jobbet att hantera övergången från riktig socialism till marknadsekonomi hade Bildt nöjet att bara rulla tillbaka socialistiskt inspirerad politik. Medan borgerliga regeringar 1976-82 fokuserade på personfrågor och mest försökte att vara goda borgerliga socialdemokrater, hade regeringen 1991-94 en verklig reformagenda.

Vilken förändring i Sverige var Bildt mest stolt över? Föga förvånande blev svaret medlemskapet i EU, även om detta beslut fattades av en s-regering, liksom reformer inom offentlig sektor som skolpengsystemet och vårdgarantin.
Den lyckades socialdemokraterna dock avskaffa när de återkom till makten, med känt resultat. Skolpengen klarade sig bättre, även om den har naggats i kanten av socialdemokratiska "återställare".

Lite förvånande nämnde Bildt
också avskaffandet av bostadssubventionerna som en viktig reform. I efterhand kan vi konstatera att avskaffandet av subventionerna nog borde ha följts av ett avskaffande av skatterna på boendet. Men det hade varit ett ännu svårare beslut i den djupa lågkonjunktur som rådde i början av 90-talet.
Mart Laar hade svårare att peka ut en enskild reform som den viktigaste. "Vi fick reformera alltsammans", konstaterade han lakoniskt. "Det viktigaste var nog att vi lyckades skapa ett fungerande rättssystem i Estland."
Bildt och Laar var eniga om att det finns stora fördelar med en flerpartiregering jämfört med en enpartiregering. I den senare är det betydligt svårare att reda ut meningsskiljaktigheter. I en flerpartiregering finns bättre mekanismer för att lösa konflikter, eftersom man från början utgår från olika plattformar.

Det är svårare för en koalitionsregering att driva dolda agendor och att ändra politiken beroende på hur opinionsvindarna blåser. Att genomdriva ett beslut som maxtaxan i barnomsorgen hade
enligt Bildt varit en omöjlighet i en koalitionsregering. Mart Laar instämde och hänvisade till att forskningen visar att koalitionsregeringar däremot är mer effektiva på att genomdriva reformer än enpartiregeringar. Håller alla statsvetare med om detta?
Nästa punkt på reformagendan var Det borgerliga skyltfönstret. Skyltdockorna var skolborgarrådet Jan Björklund (fp), socialborgarrådet Kristina Axén Olin (m), landstingsrådet Stig Nyman (kd), samt fullmäktigekandidaten Anna Myrhed (c). Även de fick frågan om hur man bäst bedriver ett effektivt reformarbete.
Jan Björklund noterade att det viktigaste är att vinna opinion för förändringsarbetet. Många förändringar hinner inte verka ut innan mandatperioden är över och förändrarna motarbetas hela tiden av etablissemanget.
Stig Nyman pekade å sin sida ut vårdgarantin som den viktigaste reformen, medan Kristina Axén Olin menade att "tak över huvudet-garantin" för Stockholms hemlösa är ett av hennes viktigaste bidrag.

Förhoppningsvis kan dessa beprövade
politiker bidra med sina erfarenheter, om en fyrklöverregering tar över efter valet i höst. Ett annat bidrag utgör Reforminstitutets rapporter, som behandlar bl a en plan för övergång till marknads-hyror, reformering av sjukförsäkringen och en förändrad läkemedelsförsäkring. Fler rapporter kommer säkert innan valet. En ny regering kommer att ha ett veritabelt smörgåsbord av reformer att välja från.

99F

mattias.lundback@svd.se

Mattias Lundbäck