När delar av 31:a luftburna bataljonen var stationerade i Afghanistan under nästan tre månader fick soldaterna inte rätt lön utbetald en enda gång. Vid midsommar fick de flesta 700 kronor i månadslön. En förbryllad soldat mottog 41 kronor från Försvarsmakten som tack för att han riskerade livet i Afghanistan.
För människor som befinner sig i en krigszon hundratals mil från Sverige är det självklart svårt att inte kunna betala hyra och lån. Men när militärerna vände sig till Försvarsmaktens lönekontor fick de veta att saken skulle redas ut när de kom hem till Sverige. Precis som om fordringsägare glatt skulle ge dem anstånd några månader med räkningarna.
Situationen var så desperat att bataljonschefen var beredd att ta ett personligt banklån på en halv miljon så att hans soldater skulle kunna få betalt. Man började också skämta om att lägga ut en terrängbil på Blocket för att få in pengar till löner.
Det hela löste sig till slut tack vare att soldaternas föräldrar och vänner ställde upp och lånade ut pengar.
Om detta hade handlat om militärer i en konkursfärdig före detta öststat hade det kanske varit lite mer förståeligt, men nu drabbade det anställda i en av Sveriges största statliga myndigheter. Liknande händelser sker hela tiden.
När OMLT kom hem från Afghanistan efter att ha utkämpat de hårdaste strider som svensk militär hitintills hade varit inblandad i fick flera av dem kravbrev från lönekontoret. En plutonchef i skyttekompaniet fick under hela missionen lägre lön än sina soldater. Soldater i en pluton i NBG, Nordic Battle Group, fick ständigt olika löner trots att de alla skulle ha exakt lika mycket betalt.
Om ovanstående hade hänt på ett privat företag hade de ansvariga förmodligen omedelbart fått sparken, men dessvärre verkar det råda helt andra krav på effektivitet och korrekthet inom Försvarsmakten.
Lönekontoret verkar ständigt misslyckas med sin uppgift, och sedan ett nytt datasystem började användas i maj beskrivs situationen som rena kaoset. Visst, soldaterna kompenseras vanligtvis till slut, men då kommer pengarna i en klumpsumma och då försvinner mer i skatt.
Det som är särskilt upprörande är att de som drabbas är kvinnor och män som beordrats till en krigszon där de blir beskjutna och riskerar att dö eller bli invalidiserade. De riskerar sina liv, har sämst betalt av alla utlandssoldater i Norden, utsätts för låga påhopp av människor här hemma i Sverige som inte har en aning om vad de egentligen sysslar med – och sedan får de inte ens betalt.
Nej, skattebefria utlandsstyrkorna, det finns ingen anledning för dem att betala skatt i Sverige när de befinner sig utomlands. Ge dem det stöd och den utrustning de behöver, samt korrekta löner. För om politikerna skickat trupper utomlands, då ska de också tas hand om på bästa tänkbara sätt.
Johanne Hildebrandt är författare och krigsreporter.
johanne.hildebrandt@schibsted.se
