Försvarsindustrin i Karlskoga är viktig, sade Tolgfors – dock utan att klargöra närmare hur förutsättningarna för svensk försvarsindustri ser ut på en europeisk och nordisk marknad som präglas av olika villkor. Just den typen av frågor som annars skulle kunna besvaras i en försvarsmaterielstrategi. En sådan finns också men den utredning som tillsattes av företrädaren Mikael Odenberg har Tolgfors låst in i nedersta skrivbordslådan.
Det skulle vara intressant att veta om Tolgfors tycker att även försvarsindustrin i Älmhult är viktig.
MSE Weibull i Älmhult är ett familjeföretag som tillverkar simulatorer för den militära och civila marknaden. Det har 25 anställda och en omsättning på ca 20 miljoner om året. Ett tag såg det ut som om man ska skulle få en jätteorder på 305 miljoner kronor via en riktad upphandling från Försvarets materialverk.
Ja, kontraktet var faktiskt klart för undertecknande men det blev inget avtal.
FMV hade inte några pengar att handla för. FMV hade heller aldrig avsatt några medel för detta projekt. Man hade bara simulerat.
MSE Weibull menar att man hade fått försäkringar att FMV hade täckning för sin beställning, men icke. Nu stod man där med notan för en offert på tusen sidor som hade involverat ett halvt års arbete av 25 världsledande experter. Priset för offerten uppgick till nästan 10 miljoner kronor. Försöken att erhålla kompensation möttes av kalla handen från FMV.
I det läget överklagade man, fick rätt i Länsrätten men förlorade i Kammarrätten. Nu ska Regeringsrätten snart besluta huruvida man tänker ta upp frågan om en myndighet har rätt att dra igång en upphandling utan att ha säkert på fötterna. Om det är tillräckligt med en förmodan att anslagen kommer.
Enligt kontraktet skulle arbetet ha igångsatts den 1 januari 2008 men den 26 november 2007 kom dråpslaget från FMV. Då hade det gått 75 dagar sedan bytet på försvarsministerposten.
