Självklart lärlingsanställning

Det är bara ett par veckor kvar till dess att tiotusentals knattar runt om i landet vandrar till skolan för första gången. Förväntningar och drömmar ligger i luften. Säkert har det på sina håll börjat inhandlas såväl pennskrin och pennvässare som skrivhäften och omslagspapper för skolböckerna till de blivande förstaklassarna.

Den kunskapstörst som lärarna möter när de träffar barnen på deras första skoldag förändras med åren från att handla om att forma bokstäver till att skaffa sig en adekvat utbildning för det yrke som ungdomarna så sakteliga känner är deras framtid.

Sedan den borgerliga regeringen tillträdde 2006 har mycket hänt på skolans område. Många av de reformer som utlovades i valrörelsen har sjösatts, antingen i form av direkta beslut eller i form av utredningar.

Skolan är ett av Alliansregeringens flaggskepp. Frågorna har haft hög prioritet och det märks att ministrarna tillmäter bildningsfrågorna stort värde.

En pelare i den nya gymnasieskolan är lärlingsutbildningen. Tanken är att ungdomar ska kunna välja denna utbildningsform och få såväl en teoretisk utbildning i skolan under några dagar i veckan som att vara lärlingsanställda vid ett företag de resterande dagarna. Förutom att en dylik reform skulle ge tonåringarna en gedigen yrkesutbildning skulle det också lotsa in dem på arbetsmarknaden.

Arbetslivserfarenhet och pengar under utbildningstiden genom lärlingslönen har också en pedagogisk poäng – arbete ger pengar i plånboken. Reformen blir en tydlig koppling till arbetslinjen.

I flera europeiska länder finns det möjlighet att bli lärlingsanställd. Det har regeringen nu som mål att genomföra och har tillsatt en utredning med Irene Wennemo, chef för LO:s arbetslivsenhet, som ansvarig.

Reformen är angelägen sett ur ett antal synvinklar. Valfrihetsperspektivet är ett. Vid sidan av de teoretiska gymnasieutbildningarna är lärlingsutbildningarna med en lärlingsanställning ett alternativ till de praktiska gymnasieprogrammen. Vi har i Sverige alltför länge snöat in oss på att alla gymnasieelever ska nå högskolebehörighet istället för att se vad de de facto behöver – en utbildning som är duglig i arbetslivet. Arbetsperspektivet är ett annat. Sverige har i jämförelse med Europa hög ungdomsarbetslöshet, som i krisens tecken nu riskerar att bli ännu högre.

De frågetecken som finns kring lönesättning och regelverk ska nu utredas för att möjliggöra denna positiva förändring inom svensk skola. Utredningen redovisas strax före nyårsklockornas kläm-tande i decembermörkret.

För knattarna som om några veckor vandrar till skolan för första gången kommer lärlingsanställningar att vara en ytterligare valmöjlighet när de så småningom har gått ut grundskolan.