Rutavdraget infördes för fem år sedan och nu har det gjort rent hus med sina motståndare. Enligt den färska undersökning som SvD publicerade igår vill hela 71 procent av svenska folket behålla möjligheten till skatteavdrag för rut och rot, medan bara nio procent vill ta bort den. Det är inte många politiska sakfrågor där opinionsläget är lika glasklart.

Och varför inte? Husavdragen, som Skatteverket säger, har gjort viktiga tjänster betydligt mer överkomliga, vilket 851000 personer drog fördel av under första halvåret i år. Rotavdragen står fortfarande för lejonparten vad summorna beträffar men 313000 personer ansökte även om rutavdrag. Det märks i form av minskad stress och ökad trivsel för många människor men också i form av nya vita jobb i en vitaliserad och växande bransch.

Husavdraget är ett alexanderhugg mot den skattekil som har legat som en död hand över hela den tjänstesektor där hushållen har alternativet att göra själva istället för att köpa.

Kombinationen av inkomstskatt, höga arbetsgivaravgifter och hög tjänstemoms har tryckt upp priserna till så höga nivåer att efterfrågan inte har kunnat ta fart. Högskattestaten har sagts vara till för välfärd och solidaritet, men den har också gjort människor så dyra att de inte haft råd med varandra.

I den bästa av nationalekonomiska världar skulle motåtgärden ha varit en sänkning av skatten på arbete över hela linjen. Problemet är bara att denna skatt finansierar det mesta av välfärdsstaten och att en successiv omläggning av politiken bara tillåter små steg i taget. Vill man få en tydlig effekt är riktade insatser nödvändiga.

Det strider mot teoriernas kärlek till likformighet, men de praktiska förtjänsterna smäller högre.

Och låt oss inte glömma den pedagogiska poängen: husavdraget gör det väldigt tydligt hur viktigt det är att reducera skattebördan på arbete om vi vill att arbetsmarknad och jobbskapande ska fungera. Det är en kärnuppgift för politiken att fortsätta insatserna för att människor ska få bättre råd med varandras tjänster.

Om detta ska ske i form av ”rit”-avdrag eller ännu större avdragsrätt för vissa grupper är en annan historia. Min åsikt är att rut/rot nu sitter fint på plats och kan lämnas att växa i fred. Det finns så många andra skatter på arbete att tackla.