”Den bärande idén som förenar dagens socialdemokrater verkar vara att vi åtminstone är överens om att vi inte vill det som den nuvarande högerregeringen vill.” ”Idéer om vad vi själva faktiskt vill åstadkomma är det skralare med.” Det skriver Hanna Finmo och Magnus Wennerhag i Från smedja till sambandscentral – var finns plats för idédebatt?, som i dag lanseras av Socialdemokratiska studentförbundet. Antologins partitungviktare håller med.
”Sedan åttiotalets senare del”, konstaterar förre statssekreteraren Ingemar Lindberg, ”har vi inte haft någon gemensam idé om vart vi var på väg.” Anne-Marie Lindgren, utredningschef vid Arbetarrörelsens tankesmedja, instämmer. ”Vi har ingen sammanhållen teori för hur politiken ska handskas med den moderna kapitalismens utmaningar, inklusive den om vilka samhällsförändringar – och med det vilka krav på politiken – som följer ur klimatkrisens och energiomställningens spår.” ”Arbetarrörelsens tankar om samhällsinflytande över näringslivet har ju körts i botten,” menar Göran Eriksson, studieombudsman på ABF.
”Alltför få personer som söker sig till arbetarrörelsen”, skriver Kajsa Borgnäs, ordförande i studentförbundet, ”hittar i dag den spännande idédebatt, politiska och kulturella verksamhet man behöver för att tycka det är relevant att komma tillbaka. Så tappar vi fotfästet ytterligare lite till.” ”Det har under några decennier varit svårt att vara socialdemokrat. Det har varit lättare att vara liberal.” ”Att svälja en hel partibok ligger helt enkelt inte i tiden.”
”Socialdemokratin är trög och oförstående inför det nya”, säger Cecilia von Otter, tidigare förbundets idépolitiskt ansvariga. Eric Sundström, chefredaktör för partiorganet Aktuellt i Politiken, förklarar. ”Om du sitter i regeringsställning nästan jämt minskar behovet av egen idéproduktion. Man kan ju alltid starta ett verk eller en myndighet, eller vända sig till de s-märkta tjänstemännen i kanslihuset.
Christer Skoglund, idéhistoriker som specialiserat sig på arbetarrörelsen, noterar att ”problemet med medlemmar som gått med mer av karriärmotiv än av ideologiska skäl tas då och då upp internt.”
”Mycket är tillbakablickande”, analyserar Håkan A Bengtsson, vd på Arenagruppen. ”För att vinna framtidens ideologiska strid handlar det om att våga experimentera med framtiden. Detta saknas i dag på vänsterkanten.” ”Socialdemokratin behöver en egen idéutveckling, egna studier och en egen idédebatt.” ”Men problemet är att SAP i dag är ett mycket mindre parti än tidigare. Små organisationer är mer intoleranta mot oliktänkande.”
”Vänstern är förfärligt dålig på att bygga upp tankesmedjor. Går du i tankar på att starta en tankesmedja så se till att oberoendet är inbyggt från start, eftersom vänsterns partier verkar ha en obändig vilja att kontrollera”, rekommenderar Camilla Lundberg Ney, kommunikatör hos Kooperation utan gränser.
Cecilia von Otter pekar ut en riktning. ”Jag kan inte se varför vänstern inte skulle kunna hämta argument från ekonomisk forskning.”
”Nationalekonomisk forskning har mycket att tillföra vänstern”, instämmer Johan Wikström, doktorand i nationalekonomi med förflutet i s-klubben Laboremus. ”Ett centralt resultat från nationalekonomisk forskning är att incitament spelar stor roll för mänskligt beteende. Detta resultat är något som högern i dag tagit fasta på.” ”Utan tvekan är det klart att alliansen i dag har ett försprång i nytänkande och tydliga svar på hur man vill tackla olika samhällsproblem.”
Kajsa Borgnäs inlägg avslutar skriften. ”Katrine Kielos frågar sig om den politiska kommunikationen blivit ett substitut för politik. Kanske är det så.”
