Samtidigt, i den alternativa verkligheten

Mitt under finanskrisen presenterar socialdemokraterna i dag sin alternativa budget. Av vad som gått att utläsa på förhand är budgeten mycket riktigt författad i en alternativ verklighet.

I den verkliga världen gäller det för samhället att locka och stimulera människor att ta till­vara de kreativa krafter som människan har inneboende. På så sätt skapar medborgarna mer och tillför samhället både kraft och kapital. Praktexemplet på detta är skattepolitiken. Lägre skatter gör att folk anstränger sig mer och startar fler företag. Högre skatter gör att människor inte tycker att det är lönt att arbeta alls – kanske flyttar de rentav till ett annat land med bättre klimat.

Men i den skuggvärld där man tillverkar skuggbudgetar föreligger inte samma glasklara samband. Därför föreslår i dag socialdemokraterna återinförd för­mögenhetsskatt. Hushåll med förmögenheter över 4 miljoner kronor beläggs enligt förslaget med en skatt om 1 procent.

Detta är ”nödvändigt”, förklarar partiets ekonomiskpolitiska talesperson Thomas Östros, därför att ”alla måste vara med och bära sin del av bördan” (SvD 6/10). Avsikten med skatten är dock att ”de flesta vanliga hushåll” ska skonas. Jo, jo. Östros har hållit upp fingret och känt av vart vindarna blåser.

Men det fuktade fingret ger ingen vägledning som vanligt folk kan glädjas åt.

I den verkliga världen har man ju testat idén med förmögenhetsskatt tidigare. Med resultat som borde förskräcka. Förmögenhetsskatten ledde inte till annat än att förmögenheterna lämnade landet, och alltså inte bidrog till att skapa välstånd i Sverige. De lyckliga satar som hade förmögen­heter antingen skatteplanerade eller stack – medan vanligt folk blev kvar i landet och fick ta notan. Detta är nu inget mysterium. I den nya globaliserade världen är skattebaserna allt rörligare.

I socialdemokratins skuggvärld förhåller det sig annorlunda. Söndagens ledare i oberoende socialdemokratiska Aftonbladet är en god illustration. I den skriver Lena Askling om varför en tänkt socialdemokratisk regering bör behålla de jobbskatteavdrag som alliansregeringen infört. Det är naturligtvis gott att Aftonbladet tycker så, om än något oväntat.

Än mer förbluffande är tidningens önskan att socialdemokraterna borde gå till val på att lova motsvarande skattesänkningar till ”pensionärer och alla andra”. Välkommen till klubben, vill man utbrista, ända tills man påminns om att Askling befinner sig i den alternativa verkligheten. För en fungerande välfärd ”behöver skattekvoten ligga runt 50 procent” (och inte runt 46 som Alliansen för ned den till), menar hon nämligen. Och då blir det ju uppenbart att hon fortfarande tror att det fungerar, det som socialdemokratin i sin skuggvärld föreslår i dag.

I den verkliga verkligheten råder finanskris. Nu om någonsin borde det vara uppenbart att kapital är rörligt över gränserna och att ett samhälles välstånd bygger på en fungerande ekonomi.

Men till den skuggvärld där skuggbudgeten råder når tydligen inte den upplysningen.