Varför ser Mona Sahlin så belåten ut på alla bilder från krisens Trollhättan? För att hon har lyckats presentera en stark lösning på krisen? Inte alls. För att hon har haft positiva samtal med GM:s ledning i Detroit? Inte alls. För att hon just lagt fram en genomarbetad och handfast plan för näringslivets framtida utveckling i Trollhätteregionen? Inte alls.

Så, varför ler hon så förnöjt? Varför plirar hon så illmarigt? Kan det vara för att hon i grunden har anledning att känna sig belåten med situationen? För att hon har fått ytterligare tjugo sekunder i teve? För att diverse journalister återigen framträder som valarbetare?

Hon får frågan: Varför är du här ( i Trollhättan)? Hon svarar: ”Vi behöver finnas där som stöd… Även om Saab får vara kvar behövs stöd, eftersom de har det tufft just nu” ( AB 2/12).

Låt mig säga det rent ut: detta är politiskt pladder, barnkammarspråk. På vilket sätt kan (S) vara ”ett stöd” åt ”Trollhättan”? Genom att Sahlin kommer på blixtbesök och delar ut tröstnappar? Eller är det något helt annat som krävs nu?

Vad är Mona Sahlin bra på? Att bygga privata industrier? Att lösa kriser i företag? Att hantera ekonomi? Intet av detta. Vad är hon bra på? Att prata, och prata, och prata. Detta är inte någon nyhet. Redan för 15 år sedan kallades hon ”pratminister”.

Hur trovärdig är hon när hon nu låtsas älska bilar och bilindustrin? Hur många utspel har hon under sin tid som politiker gjort för att stärka svensk bilindustri? För att vi ska köpa fler bilar? För att sänka skatten på bensin och bilinnehav?

Var det för att stärka bilismens och bilindustrins ställning hon öppnade för samarbete med Miljöpartiet? Var det för att öka oppositionens omtanke om den privatkapitalistiska bilindustrins utsatta läge i en svår marknadsekonomisk kris som hon tog in den endast lätt reformerade kommunisten Lars Ohly i gänget?

Hennes belåtna mysande min kan också bero på att hon räknar med att hon ur maktspelssynpunkt befinner sig i en win-win-situation. Om Saab överlever tack vare företagets förhandlare, regeringen, GM eller eventuella nya ägare kommer Sahlin att låta påskina att framgångarna till stor del beror på henne och oppositionen: ”vi stod upp för killarna och tjejerna på Saabs fina fabrik”. Misslyckas allt, kommer hon att lägga all skuld på regeringen.

Vad har hon då att komma med? Vilken är den fantastiska kod för framgång som bara hon har listat ut? Det här är vad hon meddelade på Socialdemokraternas hemsida:

”Nu gäller samling för Saab… Nu gäller tempo för Trollhättan… kampanda”.

Ursäkta, i mina öron låter det som att coacha ett skollag i fotboll. Klämmigt och käckt, men med samma effekt som att skicka en grupp ständigt leende cheerleaderflickor att paradera utanför fabriksportarna. Till tonerna av Tomtarnas Vaktparad.

Förlåt mig. Men jag tycker hennes agerande är ovärdigt. Trollhättan behöver något helt annat än en skamfilad S-politiker, en obetydligt reformerad kommunist och en notorisk bilhatare från Miljöpartiet.

Göran Skytte är författare och fri skribent. goran.skytte@telia.com