I kväll är det dags för den andra tv-sända partiledardebatten inför brittiska valet. Efter förra veckans drabbning, den första i sitt slag i brittisk politik, är förväntningarna mäkta uppskruvade. Då hade man väntat sig en tvekamp mellan Gordon Brown och David Cameron med Liberaldemokraternas Nick Clegg som bifigur. Men det blev Clegg som stal showen och fick hela valkampanjen att ändra karaktär.

I ett benådat ögonblick sade Clegg om sina konkurrenter att ”ju mer de attackerar varandra, desto mer låter de precis likadant”. Det träffade mitt i prick hos många av de väljare som misstror de traditionella maktpartierna efter fjolårets skandal med felaktiga kostnadsersättningar till parlamentsledamöter.

Clegg gjorde ett vaket intryck, klarade tv-mediet väl och tog i alla fall tillfälligt över ledartröjan från Cameron i tävlingen om att stå för förnyelse och förändring.

Som ett resultat har Liberaldemokraterna gjort en väldig framryckning i opinionen. I vissa mätningar är man till och med största parti. Samtidigt har Labour rasat till historiskt usla nivåer.

Härmed inte sagt att Nick Clegg snart gör sig hemmastadd på 10 Downing Street. Det brittiska valsystemet med majoritetsval i enmansvalkretsar gör att även om det osannolika skulle inträffa att Cleggs parti får flest röster, kan det bli minst av de tre stora i parlamentet eftersom stödet är så jämnt fördelat över landet. Samtidigt kan Labour få flest mandat även om man får lägst antal röster, då valkretsarna speglar en gammal struktur. Bara i Storbritannien...

Brown uppvaktar nu Clegg, men denne värjer sig för allt vad han är värd. Han är väl medveten om hur impopulär Labourledaren är och att David Camerons ”rösta på Clegg om ni vill ha fem år till med Brown” är det farligaste hotet mot hans framgång. Ja, och så förstås den liberaldemokratiska politiken med mer EU-vänlighet och lindrigare straff: bäggedera lika populära bland brittiska väljare som metersystemet.

Fast ännu har inte sakfrågorna på allvar tagit sig in i kampanjens centrum. Debatten har främst gällt vem som har kraft att förnya och vad ett resultat utan en tydlig majoritet kan leda till.

I kväll ska det bli utrikesdebatt. Nu har Nick Clegg favorittrycket på sig och ska dessutom förklara varför Storbritannien bör gå med i euron. Går han i land med det vet ingen var denna valkampanj kommer att sluta.