Oegentligheter inom bistånd. Trots den odramatiska titeln skakade rapporten från Riksrevisionen om Biståndssverige. I sin granskning av bistånd som kanaliseras via enskilda organisationer visade revisionsdirektör Staffan Ivarsson att fusk och bedrägerier på lokal nivå var rutin.

När jag läste rapporten kom jag att tänka på Nikolaj Gogols 1800-talsroman Döda själar, som handlar om systemutnyttjande i dåtidens Tsarryssland. Är det din favoritbok? frågar jag Staffan Ivarsson.

SI: Boken bör läsas av alla revisorer. Min gamle chef professor Erik Dahmén brukade säga: ”Alla stora sanningar är enkla, många enkla sanningar är dock bortglömda”. Erik skulle ha skrattat om han levt i dag och sagt att det är typiskt hur man glömt bort att kontrollera förhållandena ute i fabrikerna (dvs på fältet).

CA: Har du några exempel på paralleller?

SI: Det bästa exemplet är de politiska partiernas ungdomsförbund som genom årtionden förfalskat medlemsregister och kvitterat ut pengar på olagliga grunder.

CA: Varför kunde du göra upptäckter som varken Sida eller de enskilda biståndsorganisationerna såg? Berätta hur du gick till väga.

SI: Jag använde en ny metod som jag tog fram enkom för detta projekt. Genom att blanda finansiell revisionsmetodik med sociologiskt inriktad effektivitetsrevisionell metodik kunde jag komma hela vägen fram. Ett slags superrevision eller på engelska: Full Scale Audit. Vi åkte ut på fältet och besökte projekten. Intervjuade projektledare, bokförare, revisorer, deltagare i projekt, byggherrar etc.

CA: Så du var revisor i kaki i stället för kritstreck? Var det besvärligt?

SI: Vi fick ta oss ut i extremt otillgängliga trakter. Ibland åkte vi med jeepar genom floder. Vi använde en gång en helikopter för att nå bergsbyar dit inga farbara vägar ledde. Det var otrevligt att hela tiden vara utsatt för rånrisk och överfall. Det tog på nerverna.

CA: Men det är inte första gången som du arbetar med okontroversiella metoder. 1998 gjorde du en utredning om svartarbete och skattefusk som fick stor uppmärksamhet. Berätta om hur du jobbade undercover i Hässleholm!

SI: För att klara av att ta reda på hur folk arbetar svart var jag tvungen att bygga en unik metod. Jag byggde ett team med revisorer som fick i uppdrag att för några månader bosätta sig på olika platser i Sverige för att sedan lära känna lokalbefolkningen. Genom att bygga förtroenden kunde de genomföra diskreta intervjuer och börja nysta upp ”trådar” och nätverk. Detta var mycket framgångsrikt. Vi fick för första gången en bild av de olagliga beteenden som råder i landet när det gäller svart arbete.

CA: Och vad kom du fram till?

SI: Vi kom fram till att 50 procent av befolkningen tycker det är OK att arbeta svart. Vi fann att den typiska svartarbetaren är en ung man i sina bästa år med en god kontakt till arbetsmarknaden. Han är utbildad, antingen som hantverkare eller akademiskt. Det typiska är att svartarbetet utförs som en integrerad del av det vita arbetet. DET var ny information för Sverige!

CA: Riksrevisionen har också granskat fusk på med bidrag inom socialförsäkringarna, eller hur?

SI: Jo, vi visade att folk fuskar där kontrollerna är dåliga eller obefintlig och att det verkar finnas en förstående attityd för detta hos folk. Man fuskar där det är möjligt...

CA: Vad tycker du att dessa interiörer säger om Sverige?s

SI: Vi måste vakna. Sverige och svenskar är inte bättre än andra.

CA: Oegentligheter i Tanzania och Hässleholm. Likheter och olikheter?

SI: Vi är alla av samma skrot och korn. En fattig människa i Hässleholm har samma drivkrafter som en fattig person i en förstad till Mwanza i norra Tanzania. En pamp i Nairobi är lika girig som en pamp i Stockholm. Afrikaner är inte dåliga människor. Tvärtom är det så att jag kan förstå att en fattig person som har svälten just utanför dörren kan se fördelar med att fuska lite. Samma förståelse har jag inte för de allt fetare svenskarna.

CA: Och till sist: Blir man misantrop av att möta så mycket av mänskliga tillkortakommanden, fusk och bedrägerier?

SI: Nej, det finns förklaringar till allt. Avsaknad av kontroll leder till allt det vi sett. Möjligen har jag blivit lite bitter på slapphet bland finansiella revisorer. De bör granskas hårdare!