Sverige är på god väg att bli en bananrepublik, i alla fall när det kommer till tidshorisonterna inom rättsväsendet. 140000 fall ligger för närvarande i väntan på att det ska finnas tid och resurser att ta hand om dem.

Under tiden går människor och väntar på besked som kan vara livsavgörande. Men det finns en ljusning.

Europadomstolen har flera gånger fällt Sverige för brott mot rätten till rättegång inom skälig tid, och slagit fast att de som kommer i kläm när processer drar ut på tiden har rätt till betydande skadestånd. Svenska HD har följt upp med praxis i samma linje, för att ge staten goda skäl att inte kränka enskildas rätt. Men det är Justitiekanslerns uppgift att företräda staten mot enskilda med skadeståndsanspråk, och JK har bestämt sig för en helt annan linje. JK:s skadestånd har utgjort så lite som en tiondel av vad som fastslagits av Europadomstolen.

Konsekvensen är att enskilda inte får den ersättning de har rätt till. Och att staten slipper ett kännbart argument för att ta itu med ett problem som i grunden hotar tilltron till rättsväsendet.