”Det finns en grupp ultraradikala män som agerar åsiktskontrollanter”, berättar en rapport som lämnades till integrationsminister Nyamko Sabuni igår. ”Dessa åsiktskontrollanter trakasserar föräldrar som inte lever på ett rättfärdigt sätt”. ”Det finns en mycket stark hotkultur”. ”Nyinflyttade familjer som aldrig varit speciellt religiösa eller traditionella uppger att de levde friare i hemlandet”.

Rapporten Hot mot demokrati och värdegrund – en lägesbild från Malmö är nedslående på många sätt. Den lämnar inget utrymme för tvivel om att Sverige har ett integrationspolitiskt problem. Samtidigt är det upplyftande att någon tagit sig mod och tid att studera hur radikaliseringen tar sig uttryck.

En slående del i de många svåra frågeställningar som aktualiseras är hur rättssamhället abdikerat.

”En mycket stark hotkultur” ska inte kunna tillåtas växa så mycket att den drabbar en hel stadsdel – hot är ju ännu brottsligt.

Som vanligt är det de svagaste som får lida när ordningen inte upprätthålls. Ska människor kunna integrera sig måste rättsstaten finnas där för den som söker dess skydd.