Om allt följer regin inleds idag rättegången mot Ales Bjaljatskij. Bjaljatskij leder människorättsorganisationen Vjasna och det är också därför han står inför rätta.

Sju års fängelse hotar. För det är ju så rättvisan fungerar i en diktatur som bara ligger några stenkast bort från den svenska idyllen.

Formellt handlar åtalet om skatteflykt. Genom att lura myndigheterna i Litauen och Polen att lätta på banksekretessen fick Lukasjenkos hantlangare tillgång till information om konton, som är registrerade i Bjaljatskijs namn men i verkligheten är stödkonton.

Det är inte möjligt för Vjasna (eller andra liknande NGO:s) att öppna konto i Vitryssland.

Åtalet visar att Lukasjenko inte är öppen för de inviter om en ”bakdörrslösning” som EU har kommit med i form av erbjudande om ekonomiskt krisstöd i utbyte mot frisläppande av alla politiska fångar och utlysande av fria val. Slutsatsen för EU:s del kan bara vara att skärpa sanktionerna.

Någon gång tar det slut. Men det kan dröja innan Lukasjenko bärs ut. Visserligen har han förlorat stöd bland de grupper som utgör hans politiska bas, men oppositionens försök att manifestera drar inte några massor.

Å ena sidan fungerar den repressiva apparaten. Å andra sidan finns inte något tydligt politiskt alternativ att samlas kring. Det är som om Vitryssland håller andan i ett politiskt vakuum.

Den ekonomiska och sociala situationen blir allt sämre, men hittills har det inte fått diktatorn på andra tankar.

Andra tankar än de som utbasuneras via diktaturens propagandaapparat förmedlas däremot av världens enda universitet i exil – European Humanities University.

EHU bildades i Minsk under den kortvariga frihetstiden efter Sovjetunionens fall 1991, men i ett hårdnande politiskt klimat stängdes det 2004.

Till Lukasjenkos förtret öppnades det året därpå i Vilnius med fokus på samhällsvetenskap och humaniora.

Akademisk frihet är nyckelordet. Här utbildas för den dag när Lukasjenkoregimen är ett passerat kapitel. Bland annat Sverige – Litauen är största bidragsgivare – stöder EHU ekonomiskt.

Men det som verkligen skulle göra skillnad är att göra det till ett ”EU-universitet” och få permanent finansiering. Nu drivs verksamheten på årsbasis.

I förra veckan träffade jag rektorn Anatoli Mikhailov som stått i ledningen för universitet sedan det bildades, och jag förstår verkligen att Lukasjenko inte gillar honom. Integritet och moralisk resning är inte diktatorns grej.

Det var inte någon tillfällighet att Mikhailov var i Stockholm. Vid sin död var Per Unckel ordförande i universitetets styrelse.