Matpriserna ökar rekordsnabbt. I Asien har priset på ris ökat från 460 till över 1000 dollar per ton sedan början av mars. Priserna på vete och majs har näst intill fördubblats på ett år.
I utvecklade länder krymper det människors marginaler och väcker oro för inflation. I utvecklingsländer, där maten kan stå för så mycket som 80 procent av hushållsutgifterna, kan följderna bli mycket värre än så. En lång rad länder i Asien och Afrika har drabbats av hungerkravaller.
100 miljoner individer runt om i världen har inte längre råd att köpa mat, sade chefen för FN:s World Food Programme, Josette Sheeran, vid ett stort krismöte i London i går. Samtidigt öppnade premiärminister Gordon Brown för omprövning av EU:s mål om ökad användning av biobränslen – att göra drivmedel istället för mat av jordbruksgrödor eller på jordbruksmark ökar bristen på livsmedel och driver priserna uppåt. I måndags gick Tysklands biståndsminister längre än Brown och krävde ett tillfälligt stopp för produktionen av biosprit.
Prisökningarna har flera orsaker, inte minst att efterfrågan på mat ökar kraftigt i Kinas och Indiens växande medelklass. Men entusiasmen för etanol är en annan viktig faktor, och det blir värre om inget händer. Redan 2010 beräknas en tredjedel av USA:s majsproduktion gå till mackar i stället för måltider.
Prisökningarna har inte bara negativa effekter. De gör det mer lönsamt att driva jordbruk, vilket ger bättre livschanser åt landsbygdsbefolkningen i fattiga delar av världen (och minskar behovet av subventioner i Europa), men på kort sikt är det problemen som väger tyngst. Människor riskerar att svälta ihjäl.
Regeringen har bjudit in till möte om frågan i morgon. Vad ska den göra?
Ge humanitärt bistånd till dem som drabbas av prischockerna och reformera biståndsinsatserna så att de i högre grad främjar förbättrad produktivitet i utvecklingsländernas jordbruk. Här kan det behövas ett rätt genomgripande nytänkande. Ekonomihistorikern Martin Andersson skriver i Sydsvenskan (21/4): ”Tyvärr är inte vägbyggen, gödningsmedel, mekanisering, tillväxt och konsumtionsökning honnörsord i mycket av dagens biståndsdiskussion som hellre talar om ekologiska odlingsmetoder, stärkande av lokala samhällen och faran med tillväxt.”
Bedriva diplomatiskt arbete. Många länder har reagerat på priskrisen genom att införa handelshinder eller rentav exportförbud, vilket driver upp världsmarknadspriserna ytterligare och skapar risk för onda cirklar. För Sverige är det centralt att ge sitt starka stöd till handelskommissionären Peter Mandelson.
Ta det väldigt lugnt med spriten. Etanolproduktionen har kanske inte hunnit bli den starkaste drivkraften bakom prisstegringarna på mat, men den gör redan ont värre.
Protektionism och sprit gör ont värre
Fler kommentarer
Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se Läs reglerna i sin helhet






