Så fick de varandra till sist, kvinnan av börd och mannen av folket. En omvänd askungesaga, som inte alls är så overklig och gammalmodig som många republikaner och feminister vill göra den till.
Sagor är inte bara fantasier för barn. Sagor är också spännande berättelser om vuxenlivet, om framtiden. Prinsar och prinsessor vägleder oss in i livets alla mysterier. Det är ingen slump att Astrid Lindgren blev en populärare folkfostrare än Alva Myrdal. Sagan om Victoria och Daniel är en modern saga, som i realtid berättar vad som håller på att ske i våra samhällen: kvinnorna tar över.
I officiella sammanhang kallar Daniel sin hustru ”kronprinsessan”och går några steg bakom henne. Han har lägre rang och vet sin plats. I 2000-talets saga är prinsen är inte längre en självklar kung. Prinsessan är på väg bli drottning, medan prinsen är på väg att bli drottningens back-up. Medan Sverige lever kvar i 1900- talets jämställdhets- och kvoteringstänk och ältar kvinnors underordning, talar vår omvärld allt oftare om 2000-talets nya ordning: matriarkatet. I år är kvinnor för första gången i USA:s historia i majoritet i arbetskraften.
Arbetslösheten i finanskrisens spår har drabbat traditionellt manliga branscher från 1900- talets tillverkningsindustri och gjort kvinnor till huvudförsörjare i många familjer. Det postindustriella 2000-talets jobb finns inom servicesektorn och där passar kvinnorna in. Den av feminister utskällda moderliga vård-skola-omsorg-sterotypen är vad som efterfrågas: en empatisk, ordentlig, verbal och social person som hellre ser till andras behov än till sina egna – en mamma på jobbet. Marknaden, inte feminismen, blev kvinnans bästa vän och är nu på väg att sänka patriarkatet.
Inom politiken går kvinnor till val som matriarker. Liberias president Ellen Johnson Sirleaf beskrev sitt land som ett sjukt barn som behöver hennes vård.
Arbetarklassen, som länge har definierat det maskulina, är långsamt på väg mot ett matriarkat, där kvinnor fattar alla viktiga beslut, skriver Hanna Rosin i en The Atlantic-essä med den dramatiska rubriken ”The End of Men”. Hon förutspår att den samhällsformande medelklassen snart domineras av kvinnor.
Högre utbildning är biljetten till medelklassen och i USA (liksom i Sverige) är det fler kvinnor än män som studerar och tar examen vid högskolor. Kvinnor är numera i majoritet bland amerikanska chefer (managers) och fria yrkesutövare (professionals). Amerikanska kvinnliga vd:ar är fortfarande i minoritet, men de är bättre betalda än de manliga kollegerna.
Men det som mest av allt visar att framtiden tillhör kvinnorna är att blivande föräldrar i allt högre grad önskar sig döttrar, inte bara i Väst, utan även i Sydkorea, Indien och Kina. Den förstfödde sonens era är borta, konstaterar Rosin utan att tacka feministiska jämställdhetsministrar. Uppvärderingen av döttrarna är inte politikens förtjänst. Den nya erans ekonomi passar helt enkelt bättre för prinsessor än prinsar.
Elise Claeson är socionom och fri skribent. eliseclaeson@hotmail.com
