Bulgarien beslutade i slutet av juli om en enhetlig skattesats för inkomster som ska börja gälla vid årsskiftet. Även Makedonien ska gå samma väg, och Island har infört platt skatt i år. Jag har samtalat med Gunnar Hökmark, ledamot för moderaterna i Europaparlamentet, om vad Sverige kan lära av de länder som infört platt skatt och de möjligheter det skulle kunna innebära för Sverige.
Patrick Krassén: Vilket är det viktigaste skälet att gå mot platt skatt i Sverige?
Gunnar Hökmark: Vi måste bygga vår välfärd på mer och bättre forskning, design, produktutveckling, innovationer, system, tjänster och service. Och det gör den enskilde arbetstagaren eller entreprenören viktigare än någonsin. Humankapitalet som en del kallar det, kunskapskapitalet som andra kallar det, eller den enskildes unika förmåga som vi alla kan kalla det, spelar en avgörande roll i en tjänste- och kunskapsekonomi och det finns ingen produktionsfaktor - finansiella resurser undantaget - som är så rörlig som människor med utbildning och kunskap. Kunskapsekonomin har en annan logik än den gamla industriekonomin. I dag är dessutom vår industri del av kunskapsekonomin.
Det fanns också ett mycket stort stöd över alla partigränser för 1990 års skattereform i Sverige, som i grunden var en plattskattereform. Det är sant att utvecklingen mot platt skatt försvårar användandet av skattepolitiken som ett styrmedel mellan olika typer av investeringar och arbeten. All erfarenhet säger dock att det är bra att sådant begränsas, och det minskar dessutom utrymmet för fiffel, diffusa gränsdragningar och växling mellan olika inkomstformer.
PK: Vilken betydelse har skattesystemet för svensk konkurrenskraft internationellt?
I globaliseringens första våg såg vi hur enklare produkter blev allt billigare genom att allt större marknader växte fram i framför allt Asien. Det var en utbudschock av arbetskraft som gjorde detta möjligt. För Sveriges del var detta en i det närmaste idealisk utveckling. Vi fick billigare produkter och kunde sälja våra dyrare produkter till de framväxande marknaderna som ägnade sig åt tillverkning och behövde avancerade verkstadsprodukter, tjänster, system och transportresurser, förutom råvaror som världsmarknaden har en hög efterfrågan på.
Nu kommer den andra vågen av globaliseringen, som inte främst kommer att präglas av snabbt växande låglönearbete, utan av en snabbare framväxt av forskare, produktutvecklare, avancerade produkter och tjänster i de framväxande ekonomierna än världshistorien någonsin har sett. Och det kommer att påverka den globala ekonomin, liksom vår konkurrenskraft. Då måste vi ha ett entreprenörskap och ett kunskapsföretagande som kan hålla försprånget. Och då blir självfallet beskattningen av forskare, vetenskapsmän, ingenjörer, produktutvecklare, konsulter, finansanalytiker, programmerare och så vidare avgörande, liksom deras möjligheter och förutsättningar att utveckla företagande här i Sverige och i Europa.
PK: Företrädare för moderaterna har sagt att platt skatt är ”kasst”. Varför, tror du, har moderaterna övergett frågan?
GH: Det finns många ledande moderater som liksom jag tycker att det är en intressant möjlighet, men det finns kanske ibland en doktrinär syn på vad platt skatt måste vara. Det kan skapa en fördomsfull reaktion mot idén. Men ser man på utvecklingen i de länder som mest konsekvent har arbetat med platt skatt ser man en stabil ekonomisk utveckling som är allt annan än kass.
PK: Vilka är dina erfarenheter från arbetet i Europaparlamentet av plattskatteländerna i Europa?
GH: En viktig erfarenhet är att deras framgångar inte beror på någon konstlad skattedumpning. Tvärtom, det är snarare några av högskatteländerna som ägnar sig åt att manipulera skattesystemet för att locka till sig utländska investerare.
Estland växer fram som ett dynamiskt it-land och Slovakien som ett ledande biltillverkningsland med en även i övrigt dynamisk ekonomi. Slovakien har en lägre bolagsskatt än Tyskland, men en större inkomst från bolagskatten mätt i andel av BNP. En utveckling mot platt skatt underlättar en sund jämförelse mellan olika skattenivåer och minskar det behov av harmonisering av skattesatser som en del förespråkar.
PK: Vilka effekter tror du att en övergång till plattare skatt skulle ha för Sverige?
GH: En starkare kunskaps- och tjänsteekonomi, med mer företagande som utgår från enskilda anställda, skulle kunna växa fram. Mindre incitament skulle finnas för skatteflykt och skatterna skulle bli rättvisare. Platt skatt tvingar fram skatter från höginkomsttagare som i dag kan undvika dem, samtidigt som den ger möjlighet att skapa ett fribelopp för skattefria inkomster som gynnar låginkomsttagare. Sverige skulle skärpa sin internationella konkurrenskraft, både gentemot de nya ekonomierna i Europa men också globalt.
