Tjugo år har gått sedan Berlinmurens fall och allt är elände i Europas forna kommuniststater. Länderna har haft mycket svårt att handskas med den globala krisen, eftersom de har gått över till alltför marknadsliberala system. Det är en bild som man lätt kan få om man följer den mediala bevakningen. Men stämmer den?
Fram tills krisen slog till växte ekonomierna i Östeuropa med 7–8 procent per år. Framgångsrika marknadsreformer och låga skatter banade väg för en god utveckling. I år förväntas regionens ekonomi krympa, men inte med mer än runt 4 procent, alltså ungefär lika mycket som i Sverige.
De baltiska länderna, inte minst Lettland, har drabbats särskilt hårt av krisen. Men det gäller knappast alla länder i Östeuropa. Den polska ekonomin är exempelvis femton gånger större än Lettlands, och Polen är det enda land i EU som i år upplever en tydlig tillväxt. Där har man dessutom tagit tillfället i akt att sänka den högsta marginalskatten från 40 till 32 procent.
Skatterna har nyligen också sänkts i andra östeuropeiska länder som Ungern, Tjeckien och Slovakien. Även Bulgarien, där skatten på arbete redan är platt på låga 10 procent, har infört skatterabatter för att stimulera återhämtningen. Oppositionen har kritiserat denna linje, eftersom man tycker att krispolitiken borde vara mera fokuserad på skattesänkningar. De baltiska länderna har tvingats höja vissa skatter, men sänkt andra.
I de forna socialiststaterna förordar man låga skatter eftersom ”socialism” klingar illa i regionen. Men också eftersom erfarenheten har visat att låga och platta skatter öppnar för tillväxt och utveckling. Slovakien har exempelvis nyligen blivit det land som tillverkar flest bilar per capita i världen. Det finns också tecken på att landets bilindustri klarat sig relativt väl under krisen, samtidigt som Volvo och Saab går en osäker framtid till mötes.
I sammanhanget kan det vara intressant att notera att skattenivåerna skiljer sig rejält mellan Sverige och Slovakien. Kapitalskatterna är mer än dubbelt så höga i Sverige som i Slovakien. Energiskatterna är tre gånger så höga liksom de högsta inkomstskatterna.
Många underskattar utvecklingen i lågskatteländer som Slovakien, Tjeckien och Slovenien. Men levnadsstandarden i dessa länder, mätt i hur mycket varje medborgare kan få för sin lön, har redan nått upp till mellan 60 och 75 procent av den svenska. Och gapet har minskat under många år. Den relativa fattigdomen är, enligt Eurostats senaste siffror, låg i samtliga tre länder precis som i Sverige.
Det är lätt att se ned på länderna i Öst- och Centraleuropa och utgå ifrån att de nästan per automatik ligger efter oss. Men de kommer ikapp. Låga skatter som uppmuntrar till arbete, utbildning, företagande och investeringar har visat sig vara ett framgångsrikt recept.
Här har västvärlden, 20 år efter murens fall, en hel del att lära.
Nima Sanandaji är vd i tankesmedjan Captus. sanandaji@gmail.com
De platta skatterna lyfter Östeuropa
