Försvarsmakten har för många äldre officerare, för många officerare i de högre graderna och för få som är villiga att göra utlandstjänst. Det slår Riksrevisionen fast i rapporten Försvarsmaktens personalförsörjning . Högkvarteret håller med, men betonar att den skeva åldersfördelningen är ett resultat av arbetsmarknadslagstiftningen. Las fungerar inte i försvaret heller.
Att lagstiftningen ändras är en av förutsättningarna för att det personalförsörjningssystem som försvarsminister Tolgfors sjösätter inte ska sjunka.
I Karl Ydéns avhandling Kriget och karriärsystemet (BAS, 2008) avtäcks ett karriärsystem där befordran sker genom att snabbast möjligt passera så många olika skrivbord som möjligt. Det har skapat en kast av vidareutbildade generalister och går hårt ut över effektivitet och kvalitet.
Ydén levererar dyster läsning för reformbehovsförnekare. Försvarsmakten är mer intresserad av sin image än av kärnverksamheten, hävdar han med hänvisning till Gay Pride-aktiviteter, actionladdade reklamkampanjer, genusforskning och värdegrundsundersökningar. Försvaret är bra på att skjuta, men tyvärr gäller det målförskjutning.
Jag kom att tänka på målförskjutning vid presentationen av pliktutredningens slutbetänkande Totalförsvarsplikt och frivillighet . Det riktigt stora med att avskaffa värnplikten verkar vara att det ska bli mer rättvist med likabehandling av kvinnor och män. Jag tycker också att det är bra med fler kvinnor i försvaret, men det i sig är inte det centrala utan hur det bidrar till försvarsförmågan.
I direktiven till utredningen slogs fast att uppdraget var att avskaffa värnplikten. Det har man också gjort. Visserligen säger man inte det, men i praktiken är det så. Utredningen lanserar modellen ”pliktsystem i botten med frivillig rekrytering”. Regeringen ska med ett enkelt ”administrativt beslut” kunna återinföra plikten. Men det är enklare att föreställa sig ett scenario där politikerna av olika skäl skjuter på beslutet, att försvarsviljan försvagats och att systemet rostat igen.
Utredningen har försökt plocka russinen ur olika kakor, men blir det mer än en skrivbordsprodukt? Alla försvarspliktiga 18-åringar ska svara på en webbenkät och sedan ska 7000 kronor per månad och reklam räcka för att få 18000 att varje år söka sig till den frivilliga tremånadersutbildningen. Av dessa ska 6050 väljas ut för grundutbildning för att klara anställningsbehovet vid en genomsnittlig anställningstid på två år.
Kommer det att fungera? Inte ens utredningen ger något löfte. Istället bygger man vidare på försvarspolitikens mantra: förhoppningsvis.
En annan fråga som hänger i luften är vilken uppgift som ett reformerat system syftar till att lösa. Utredningens ordförande Anders Svärd (C) larvade sig om hot från Norge. Ryssland är inget problem, förkunnade han. Kort sagt, uppgiften för det nya frivilligförsvaret är inte primärt Sverige och Sveriges närområde.
Som framgår i Opinion 200 8 (Styrelsen för psykologiskt försvar, 2008) har försvarspolitiken inte folkligt stöd. Det är ytterligare ett skäl till att utredningen borde ha tagit fram ett förslag om ett reformerat pliktsystem.
Nu väntar remiss för betänkandet om att avskaffa värnplikten. För någon vecka sedan sade riksdagen ja till inriktningspropositionen och därmed till att avskaffa värnplikten.
